I motionen föreslår vi att partiet efter valet 2013 ska upphöra att engagera sig i det fria trossamfundet Svenska kyrkan.
Vi påminner om att vårt parti var aktivt i processen som ledde fram till att statskyrkan befriades vid millenniumskiftet. Då klipptes banden mellan den sekulära staten och kyrkan. I en ny tid var det naturligt att genomföra skilsmässan. Bra både för staten, som i ett allt mer mångreligiöst samhälle inte kan sitta i knä på en speciell kyrka, och bra för kyrkan att inte längre ha fasta band till den politiska makten.
Det dryga decennium som gått har visat att beslutet var rätt. Det var naturligt och klokt att det under en övergångstid funnits ekonomiska överenskommelser mellan staten och kyrkan. Det var också välbetänkt att det inom kyrkan utformades ett regelverk för styrning och ledning som byggde på erfarenheter från statskyrkan.

Nu är det enligt min mening dags att ta nästa steg: Befria kyrkan också från de politiska partierna. De politiska partierna hör till den sekulära staten. Där är de nödvändiga fundament för demokratin. Legitima åsiktsskillnader ska synliggöras inför valen av vilken ideologisk inriktning som ska leda samhällsutvecklingen. I en luthersk-evangelisk kyrka är den kristna ideologin given. Jesus Kristus är förebilden och han har ingen partipolitisk tillhörighet.
Åren fram till kyrkovalet 2017 bör användas till att reformera kyrkans överdimensionerade valsystem. Det nuvarande är kopierat och anpassat till det partipolitiska systemet i stat och kommuner. Med ett valdeltagande på 13 procent har det svag legitimitet och är dessutom orimligt dyrt.

För oss kristna socialdemokrater ska tiden användas till att finna vårt nya sätt att vara aktiva i den kyrka vi tillhör och är en del av. Vårt engagemang ska inte minska men det ska i första hand bygga på att vi är just aktiva kristna och inte främst partiaktiva. För vårt parti är det dags att gå samma väg som Broderskapsrörelsen redan gjort – förhålla sig öppet för alla de olika trosinriktningarna och inte som nu specifikt peka ut Svenska kyrkan som plattformen för partipolitisk aktivitet.
Mats O Karlsson