Den 23 november i år skrev Gert Gelotte en ledarkrönika i Göteborgsposten med rubriken " Tro blir trams utan rättvisa ". Den handlade om Vatikanens beslut att exkommunicera och utesluta den katolske ordensprästen Roy Bourgeois ur Mary Knoll orden i USA. Jag citerar:

"Vad är det då för oerhört brott Bourgeois har begått? Har han våldtagit barn? Nej! Har han skyddat pedofiler inom kyrkan? Nej! Har han stulit eller förskingrat? Nej, inte det heller. Men vad har han då förbrutit? Jo, i augusti 2008 deltog Roy Bourgeois i en illegal katolsk prästvigning av en kvinna. Under prästvigningen predikade Bourgeois och förklarade varför han deltog i en av den officiella kyrkan förbjuden ceremoni:
– Min kropp måste vara där mina ord är."

Frågan om kvinnliga präster är fortfarande tabubelagd inom katolska kyrkan. Kända offentliga företrädare riskerar att möta Roy Bourgeois öde men även helt vanliga präster och lekmän som offentligt ger uttryck för en positiv inställning till kvinnliga ämbetsbärare riskerar att på olika mer eller mindre sofistikerade sätt drabbas av sanktioner och avstår därför att offentligt yttra sig i ämnet. "Spåren förskräcker ! "

Vår katolske biskop i Sverige, biskop Anders, har såväl inom - som utomkyrkligt ofta uttalat sig om vikten av samvetes överhöghet som gällande i alla lägen. "Kosta vad det kosta vill " är biskopens egna ord.

Då oklarhet råder vad detta i praktiken kan innebära, har Gert Gelotte på nätet via Katolsk Visions blogg ställt en offentlig fråga till biskopen som skulle kunna ge svar på hur det i praktiken ligger till med åsikts-och yttrandefrihet och "kostnadsfrågan" runt samvetsfrihet.

Irène Nordgren