För en tid sedan skrev vi i Aktuellt i Politiken (S) ett debattinlägg om det socialdemokratiska engagemanget i kyrkovalen. Vi föreslog att det inte längre skulle vara partiet som sådant som bär detta ansvar utan en nomineringsgrupp som representerar de socialdemokrater som tillhör Svenska kyrkan. Artikeln väckte debatt. Många av våra partivänner är kritiska mot vårt förslag. Det har också framgått i Kyrkans Tidning.

Sedan mer än ett decennium har vi helt nya relationer mellan stat och kyrka. Religionsfriheten är konsekvent (utom för några medlemmar i kungafamiljen), lagstiftningen om Svenska kyrkan har reducerats till en kort ramlag, kyrkoskatten har ersatts av en kyrkoavgift, alla kyrkliga utnämningar sker genom kyrkliga organ och beslutsmakten i för kyrkan väsentliga frågor är förda till Svenska kyrkans egna organ. Det stöd som staten ger Svenska kyrkan genom till exempel uppbörd av kyrkoavgiften är i stort sett likvärdig med det stöd man ger övriga samfund.  

Under lång tid har den religiösa kartan förändrats radikalt. Under de senaste 30 åren har medlemsandelen gått från drygt 95 procent till i dag drygt 67 procent.
För förändringen har invandringen spelat en stor roll. Sverige har blivit ett mångkulturellt och mångreligiöst land. Det finns socialdemokrater som är romerska katoliker, agnostiker, muslimer, pingstvänner, svenskkyrkliga lutheraner, hinduer, baptister, kongregationalister, ateister, mosaiska trosbekännare, buddhister, ortodoxa kristna med mera.

Partiet, liksom samhället i stort, utgör en livsåskådningsmässig mångfald som kan enas i kampen för ett samhälle där marknadskrafterna inte får härja fritt utan människors lika värde, demokrati, frihet, jämlikhet och solidaritet sätts i centrum.
Partiet måste, liksom stat och kommun, i sig vara sekulärt för att kunna bejaka den livsåskådningsmässiga mångfalden. Ett sekulärt och livsåskådningsmässigt öppet parti kan rimligen inte fastställa program för hur ett visst trossamfund bör styras och inte heller mena att engagemang på ledande nivå i ett visst trossamfund måste ske via partiet.
Den socialdemokratiska partiledningen har understrukit att Socialdemokraterna är ”ett sekulärt parti”. Den socialdemokratiska regeringen betonade redan inför reformen vid millennieskiftet att ”Svenska kyrkan inte längre har den självklara position som den har haft tidigare”, liksom att man måste ”visa stor respekt för de medborgare som inte vill ha någon kontakt med kyrklig verksamhet i allmänhet eller som finner hemort på annat håll än i Svenska kyrkan”.
Det uttalade syftet var en ”ökad likställighet i förhållande till andra trossamfund”. 1995, då detta skrevs, tillhörde ungefär 86 procent av invånarna Svenska kyrkan, en nästan 20 procent högre siffra än i dag!

Är det inte rimligt att kräva att det socialdemokratiska partiet lever upp till dessa principer? Ett traditionsbrott? Ja, visst. Men det är utöver Socialdemokraterna bara Centerpartiet och Sverigedemokraterna som tillämpar den gamla ordningen. Vårt svar är ja, det är rimligt – för S likaväl som för C och SD. Respekten för både trossamfundens och partiernas integritet fordrar att ansvaret helt och fullt ligger hos trossamfundens medlemmar.
Vilka blir då konsekvenserna om vårt förslag vinner gehör? Jo, följande:
✦ Partikongressen 2015 beslutar att partiet som sådant inte längre ska delta i de kyrkliga valen utan att detta ansvar överlåts till de många socialdemokrater som tillhör Svenska kyrkan och är verksamma där, gärna under det gemensamma namnet Socialdemokrater i Svenska kyrkan.
✦ Partistyrelsen och arbetarekommuner ska inte längre fastställa kyrkopolitiska program. Det gör nomineringsgrupperna.
✦ Det socialdemokratiska partiet bör pröva möjligheterna till en stadgeändring som leder till att en socialdemokrat som av principiella skäl kandiderar på en partipolitiskt obunden lista inte enbart av detta skäl ska uteslutas ur eller förvägras medlemskap i partiet.

Gunnar Edqvist
förtroendevald(S)i Vattholma patorat

Sören Ekström
tidigare förtroendevald (S)
bla i Stockholms domkyrkoförsamling

Mats O Karlsson
Stiftsfullmäktiges ordförande (S) i Uppsala stift