Här firas Luther med husförhör

Filipstads församling återupplivar den gamla lutherska traditionen eftersom det är Luthers år i år, berättar diakonen Annette Bäck Davidsson. I våras hölls förhöret första gången och evenemanget var välbesökt.

Den här gråtrista höstdagen är det dags igen. I hallen utanför församlingssalen i Kyrkans hus sitter Karin Paulsson och Maj Olsson och småpratar och hälsar på nyanlända församlingsbor. Båda har klätt upp sig till tänderna i ålderdomliga kläder. Och i Karin Paulssons handväska ligger Lilla katekesen. Damerna gillar att klä ut sig och de var båda med på det förra husförhöret i våras.

Om en liten stund kommer husförhöret i Katthult att spelas upp som en liten teaterpjäs, fritt hämtad ur Astrid Lindgrens Emil i Lönneberga. Men de inbjudna församlingsborna är välkomna att ställa frågor och delta i samtalet. Och de har uppmanats att ta på sig kläder som för tankarna till förra sekelskiftet.

– Det är ett arv sedan förre kyrkoherden Hans Väpnargård att klä ut sig och att spela teater, berättar prästen Per Saxholm som håller i dagens husförhör. Filipstadsborna gillar det.

– Visst är det en lustifikation, fortsätter han. Men med ett mått av allvar. Många vet inte vad ett husförhör var. Det var en metod att fördjupa de kristna frågorna och göra dem begripliga.

– Men ofta var tjänstefolket rädda för husförhöret, säger Annette Bäck Davidsson. Jag läste någonstans att om våren var åskan det värsta de visste, om hösten var det husförhöret.

I dag tänker Per Saxholm ta upp det gamla Sveriges brottning med vår nutid, dåtidens splittring i kyrkan och den dubbelmoral som härskade under slutet av 1800-talet.

Lilla katekesen står i fokus under detta husförhör.

– Genom tio Guds bud så inser människor sitt eget värde. Det vill jag att församlingsborna ska ha med sig hem.

Inne i stora salen står Lena Wenander Johansson och väntar på att klockan ska bli 14.00. Om söndagarna är hon kyrkvärd i Filipstads kyrka men i dag spelar hon mor Alma i Katthult. I fåtöljen strax bredvid sitter maken Birger Johansson som dagen till ära spelar Anton Svensson, husbonden.

– Det här husförhöret känns bra med tanke på Lutheråret, säger Lena. Det är viktigt att påminna om hur det var förr.

– Ja då var det allvar, säger Birger. Då handlade det om folkskrivning och uppfostran.

Så blir klockan 14.00. Ljusen på bordet är tända, kaffebrödet från givmilda församlingsbor står framdukat och spelet kan börja.

Prästen Per Saxholm knackar myndigt på dörren och i stora salen blir det knäpptyst. Han sätter sig ned och runt honom samlas husbonden, hans maka och pigor och drängar. Pigan Lina är mest intresserad av de framdukade kakorna. Drängen Alfred är orolig för att han inte kan läsa. Och prästen Saxholm vill tala om det första budet – Du ska inga andra gudar hava jämte mig.

– Det är det viktigaste budet, säger en av de välklädda damerna i församlingen. Man ska inte tänka så mycket på världsliga ting.

Prästen fortsätter bland budorden och församlingen sjunger en psalm. Skådespelet fortsätter en stund. Några församlingsbor ställer sina frågor och prästen svarar så gott han kan. Efter Fader vår och välsignelsen så bjuder husmor Alma till bords.

Förhöret förvandlas till ett trevligt kyrkkaffe.

Flera församlingsbor kommer fram och tackar Per Saxholm för hans insats som präst i husförhöret.

Karin Paulsson, som spelade den fina damen, är pastor i Equmeniakyrkan till vardags. Hon är mycket nöjd med dagens husförhör.

– Det finns en del att fundera över, säger hon. Vem är Gud, vad vill Gud med oss, människovärdet och att allting är av nåd.

– I pjäsen är det små glimtar, sagda med humor, fortsätter hon. Resten får man fundera över själv.

Mor Alma, det vill säga Lena Wenander Johansson, är också nöjd.

– Det var roligt. Det är bra att tänka över budorden.

– Nu är det bara disken kvar, tillägger hon med glimten i ögat.