Svenska kyrkan gör rätt i att kritisera staten Israel för dess agerande mot det palestinska folket. Men kritiken skulle bli mer nyanserad och trovärdig om kyrkan också riktade mer uppmärksamhet mot andra länder och organisationers pågående aggressioner i Mellanöstern.
Israel/Palestina-frågan är ett getingbo med en till synes oändlig konflikt mellan staten Israel och det palestinska folket. Eftersom det handlar om Det heliga landet uppstår det också starka känslor inom världens kyrkor och så också i Sverige. Här finns å ena sidan kyrkor som identifierar den moderna staten Israel med bibliska profetior och därför försvarar Israel i alla lägen och å andra sidan den starkt kritiska hållning som präglar bland annat Svenska kyrkan.
Under förra veckan debatterades Svenska kyrkans hållning i denna fråga på kyrkanstidning.se efter ett inlägg av den israeliske Sverige-ambassadören Isaac Bachman. Han har sedan dess också kommit med en slutreplik, men det kan ändå vara bra med ett sammanfattande perspektiv på sakinnehållet i meningsutbytet.
Det är till exempel uppenbart att debattörerna – i det här fallet prästen Anna Karin Hammar och Svenska kyrkans internationella chef Erik Lysén tillsammans med ambassadör Bachman – delvis talar förbi varandra, som så ofta sker i debatter. Från båda sidor hörs exempelvis anklagelser om rasism mot judar respektive palestinier.
Erik Lysén lyfter i sitt svar fram att Svenska kyrkans hållning är att konflikten bara kan lösas på folkrättslig grund, där både israelers och palestiniers legitima krav på säkerhet och medborgarskap i egen stat respekteras, medan Anna Karin Hammar står för en hårdare hållning gentemot Israel genom sitt engagemang i Kairos Palestina.
Oavsett vilket, är kritiken mot Israel och inte minst när det gäller ockupationen av palestinska områden fullt berättigad.
Isaac Bachman å sin sida har en viktig poäng när han skriver att det är som om det bara finns ett enda land att rikta sin uppmärksamhet mot i regionen. Det underliggande budskapet här är att Israels hållning måste förstås utifrån det reella hot som landets majoritetsbefolkning upplever från de omkringliggande länderna.
Svenska kyrkan är Sveriges största fristående organisation och även om resurserna förstås inte är obegränsade vore det önskvärt att kyrkan kunde får en bättre balans i sitt engagemang i Mellanöstern. I dag finns det ett stort fokus på Israel/Palestina, men ett betydligt mindre i de omkringliggande länderna i regionen.
Det är fullt befogat att rikta allvarlig, saklig kritik mot Israels agerande mot det palestinska folket. Men det finns så många andra stater och organisationer runt omkring som agerar destruktivt, inte minst mot kristna grupper, och som därför Svenska kyrkan också borde vara med och höja sin röst mot i högre grad än vad som är fallet i dag.
Det skulle på samma gång både vara ett bidrag till att försöka lösa konflikten mellan Israel och det palestinska folket i ett vidare perspektiv och ge Svenska kyrkan ökad trovärdighet i frågan.
LÄGG TILL NY KOMMENTAR