För Adolf Hitler var folkmordet på Mellan­österns kristna en användbar förebild, och i ett tal 1939 frågade han retoriskt vem som i dag kommer ihåg utrotningen av armenierna.

Långt innan han själv kom till makten hade det armeniska folket blivit utsatt för ohyggligt brutala massakrer. Med start 1915 och ungefär två år framåt dödades upp till 1,5 miljoner armenier. Mordvågen sköljde också över andra kristna folkgrupper. Avrättningarna omfattade 84 000 greker och cirka 75 procent av de assyrier/­syrianer och kaldéer som var bosatta inom Osmanska rikets gränser.

Förutom det armeniska folkmordet brukar man även tala om det grekiska och det assyriska/syrianska/kaldeiska folkmordet. Assyrier/­syrianer använder ofta begreppet Seyfo, Svärdets år, för att beteckna det som skedde.

Folkmordet som började 1915 var en etnisk och religiös rensning som uttryckte den politiska drömmen om ett land för turkarna. Staten Turkiet fanns ännu inte utan det var turknationalister – Ungturkiska rörelsen – som startade massmorden. Många flydde, och det är anledningen till alla de armeniska församlingar som i dag finns i världen. Utanför varje armenisk kyrka står ett minnesmärke över 1915.  

Göran Gunner har i en rad artiklar och böcker lyft fram det armeniska folkmordet och även påvisat flera svenskars roll: En av dem är missionsarbetaren Alma Johansson.  I Armeniens huvudstad Jerevan står ett enormt monument över folkmordet där hon nämns som en av hjältarna.

Med hjälp av Bibelord kodade hon brev som kunde passera censuren och nå Sverige. Denna modiga kvinna var en av de första som uppmärksammade diplomater i Konstantinopel på vad som hände, och efteråt dokumenterade hon ögonvittnesskildringar.  

Den 24 april i år har hundra år gått sedan deportationen av armenierna startade. Då är det läge att uppmärksamma folkmordet lokalt och dessförinnan ta kontakt med kristna som har rötter i Mellanöstern. Allt som görs i år för att uppmärksamma 1915 kommer att stärka sammanhållningen framöver. Folkmordet är fortfarande politiskt mycket känsligt. Flera kurdiska organisationer har bett om förlåtelse, men Turkiets domstolar kan fortfarande döma den till fängelse som offentligt hävdar att folkmordet ägt rum. Turkiets skolor lär ut att man ska förneka folkmordet.  

Hågkomsten av folkmordet 1915 är ett tillfälle att fördjupa kontakterna med kristna från Mellanöstern som bor i Sverige. Det kan vara en början till att sätta sig in i dagens situation. Allt vi gör för att lyfta fram folkmordet betyder slutet på den påtvingade glömska som Adolf Hitler hyllade. 2015 är ett tillfälle att ge Hitler svar på tal: Vi i Svenska kyrkan kommer ihåg armenierna!