Så kom Uppdrag gransknings program förra onsdagen. Där avslöjades att flera personer i den svenska delen av organisationen är kända högerextremister. De fyra biskopar som vigdes för 20 år sedan av dåvarande ledaren Marcel Lefebvre var fortfarande bannlysta av den katolska kyrkan.
  Svenska kyrkan fick klä skott för att den lånat ut lokaler till rörelsen. Sensmoralen i programmet var uppenbar. Om de lokala beslutsfattarna i Svenska kyrkan bara lyft på luren och ringt till katolska kyrkan så hade de fått veta vilken suspekt rörelse S:t Pius X är.

Så var läget fram till i lördags. Då meddelade Vatikanen att nuvarande påven Benedictus XVI lyfter bannlysningen av de fyra biskoparna. Från kylan in i värmen som genom ett trollslag.
Där skulle historien ha kunnat sluta. Om inte en av de fyra biskoparna, Richard Williamsson, i Uppdrag granskning förnekar att det skulle ha funnits några gaskammare under Nazityskland. Han hävdar att antalet mördade judar under andra världskriget är starkt överdrivet. Maximalt 200 000–300 000 judar dödades, menar Richard Williamsson.     
  När intervjun spelas in befinner han sig i södra Tyskland. Med ett snett leende konstaterar Richard Williamsson att det han sagt är olagligt, men att han hoppas att SVT inte sätter dit honom innan han hunnit lämna landet.
När programmet väl sänds får det stor uppmärksamhet. Richard Williamsson är polisanmäld i Tyskland, en åklagare har inlett  en utredning om hans uttalande.

Om möjligt än större  uppmärksamhet väcker Vatikanens beslut att häva bannlysningen. Ett agerande som ter sig närmast obegripligt för en utomstående.
Biskop Anders Arborelius vid Stockholms katolska stift gör visserligen så gott han kan för att gjuta olja på vågorna. Hävandet av bannlysning ska inte tolkas som ett stöd för Williamssons uttalande.
”Det han sagt är avskyvärt och oacceptabelt”, understryker Anders Arborelius.

Mot bakgrund av biskop Richard Williamssons förnekande av Förintelsen är Vatikanens agerande ändå svårsmält. Oavsett vilka de interna bevekelsegrunderna är. Och hur tydligt Anders Arborelius än markerar sitt avstånds­tagande. Genom att öppna dörren på glänt för Williamsson sänder Vatikanen en minst sagt tvetydig signal.
  Ett förnekande av Förintelsen tycks inte vara hela världen. Desto viktigare att slå ett slag för kyrkans enhet.
Om Svenska kyrkan fick stå vid skampålen för att den inte var bättre påläst, så finns inte den ursäkten för Vatikanen och påven Benedictus XVI.   

Så länge S:t Pius X låter sig ledas av män som Richard Williamsson finns ingen som helst anledning att öppna dörren på glänt.
Svenska kyrkan stänger nu dörren, vilket är bra. Förhoppningsvis vidhåller Anders Arborelius sin tidigare linje, så att även de katolska kyrkorna i Sverige förblir stängda. Trots att bannlysningen hävts.

Dag Tuvelius