”I Sverige är Svenska kyrkan, med all dess rikedom och all dess brist, den naturliga orienteringspunkten.” Så starkt formulerar Sigfrid Deminger det i fredagens utgåva av tidningen Dagen.
Den före detta pastorn och rektorn för Örebro missionsskola tycker att frikyrkan spelat ut sin roll.
Gudstjänsterna spelar en central roll i Sigfrid Demingers resonemang. I frikyrkan har de trivialiserats, ordet har inte längre en självklar plats: Bibelläsning försvinner bort, predikan tar avstamp i vardagliga funderingar, församlingen blir publik; ”Ingenting tycks heligt längre”.
Det han söker finner han i gudstjänster i Svenska kyrkan, ”språk för vördnad”, ”rum för det som är heligt”, bibeltexter, förbön – en lång tradition.
Nog finns det en parallell utveckling inom Svenska kyrkan i den riktning Sigfrid Deminger sörjer. Men hans ställningstagande rekommenderas som läsning för den som kämpar på med vikande gudstjänstdeltagande och undrar över vad som är kärnan. KT
LÄGG TILL NY KOMMENTAR