Försonlig stämning i Lunds domkyrka

Detta budskap betonades av såväl Lutherska världsförbundets ordförande biskop Munib Younan som av de båda predikanterna generalsekreterare Martin Junge och påve Franciskus.

Det är ett budskap som går igen i dokumentet från konflikt till gemenskap som den 50-åriga samtalsdelegationen har tagit fram, som också låg till grund för gudstjänsten i domkyrkan.

Det är tätt mellan de rosa kalotterna denna historiska gudstjänst i Lunds domkyrka. En timme före stattiden är vi på plats, alla ackrediterade reportrar och fotografer som blivit tilldelade en plats här.

Kyrkans Tidning fick en plats. Men kollegan Kristoffer Morén kom också som en av 70-talet journalister som följt med påven redan från Rom med de specialchartrade All Italiaplan som fraktar påven på hans utlandsresor.

Stämningen inför gudstjänsten är vänskaplig och förväntansfull. Många ser fram emot att få vara med om gudstjänst som kommer att bli en speciell upplevelse. Och det blir den också.

Det börjar larma utanför domkyrkan påven är på väg in.

Och det blir en speciell stämning när påve Franciskus träder in i domkyrkan, som den första påve någonsin som har firat gudstjänst här.

– Vi firar varje steg som leder från konflikt till gemenskap, säger ärkebiskop Antje Jackeléns som tillsammans med Stockholms katolska biskop Anders Arborelius hälsade en brokiga församlingen välkommen.

– Helande är möjligt, sade hon.

Biskop Anders Arborelius tackade för den gemenskap som redan finns och beklagade den splittring som varit.

Det gjorde även generalsekreterare Martin Junge och kardinal Kurt Cardinal Kock i den del av gudstjänsten som kallades ånger.

– Lutheraner och katoliker fokuserad ofta på det som skiljer än det som förenar oss. De accepterade att evangeliet blandades upp med politiska och ekonomiska intressen hos dem som hade makten i samhället. Deras misslyckanden orsakade hundratusentals döda. Vi ångrar djupt de onda saker som katoliker och lutheraner har gjort mot varandra, sade han,

Sedan följde en gemensam bön om förlåtelse för det onda som varit.

När påven och biskop Munib Younan skrev under de fem imperativen som finns med i det gemensamma dokumentet Från konflikt till gemenskap utbröt spontana applåder och alla i kyrkan reste sig.

Generalsekreterare Martin Junge framhöll att Jesus aldrig glömde bort os, inte ens i tider när verkade ha glömt honom och förlorade oss själva i våldsamma och hatiska handlingar.

Men, sade Junge, när vi ser Jesus bland oss har vi upptäck att det är mycket mer som förenar oss än det som skiljer oss åt.

Påve Franciskus, som möttes av ovationer utanför domkyrkan, sade att ”katoliker och lutherander nu har påbörjat vandringen tillsammans på försoningens väg.”

– Nu har vi ett nytt tillfälle att tillsammans slå in på en väg som har tagit form under de senaste 50 åren i den ekumeniska dialogen mellan Lutherska världsförbundet och den katolska kyrkan, sade påven.

Han betonade att vi inte får resignera inför oenigheten och avståndet som kyrkosplittringen har skapat mellan oss.

- Nu har vi möjlighet att reparera en avgörande etapp av vår historia, att övervinna motsättningar och missförstånd som ofta hindrat oss från att förstå varandra.

Påven påminde om Jesu ord i Johannesevangeliet 19:5 ”Utan mig kan ni ingenting göra” och att kyrkosplittringen lett oss till att erkänna att vi inte kan göra någonting utan honom.

– Med tacksamhet erkänner vi att reformationen har bidragit till att ge den Heliga Skriften en mer central roll i kyrkans liv.

Påven sade att dialogen mellan katoliker och lutheraner har gjort betydande framsteg.

– Låt oss be Herren att låta hans Ord bevara enheten mellan oss, ty hans Ord är en källa till näring och liv. Utan att inspireras av det kan vi ingenting göra.