Hermansson illojal mot biskopen – fälls av domkapitlet

Vanligtvis brukar domkapitelärenden föregås av en anmälan. Men i detta fall har domkapitlet själva beslutat att starta en utredning av Mats Hermansson, vilket Kyrkans Tidning tidigare har skrivit om.

>Läs intervju med Mats Hermansson om beslutet här.

>Läs expertens analys av beslutet här

Bakgrunden till domkapitlets beslut går att finna i den sedan länge frostiga relationen mellan Visby stift och Visby domkyrkoförsamling. Som Kyrkans Tidning tidigare har rapporterat har biskop Sven-Bernhard Fast vid flera tillfällen riktat kritik mot domkyrkoförsamlingen och domprosten Mats Hermansson. Bland annat under sin ovanligt långa visitation av församlingen mellan åren 2015 och 2017.

Biskopen menade bland annat att demokratin i kyrkorådet var satt ur spel och fann allvarliga bristerpå ledarskap och kommunikation, vilket orsakade dålig psykosocial arbetsmiljö i församlingen.

Domkyrkoförsamlingens kyrkoråd, där Hermansson sitter med, har upprepade gånger slagit ifrån sig kritiken från biskopen. Bland annat genom en svarsskrivelse på biskopens visitationsprotokoll från kyrkorådets arbetsutskott. Där lyftes istället dåliga relationer mellan församling och stift fram och det talades om ”sammanbrott” och ”förbrukat förtroende”. I dokumentet efterlystes även medling från nationell nivå.

Domprosten skrev även en ämbetsberättelse 2016, under pågående visitation, där det bland annat hette att ”När det gäller stöd från biskopen så är min upplevelse att det inte varit något sådant under de fem senaste åren.” Domprosten anklagar stiftsnivån i Visby för att vara ”unik” för Svenska kyrkan genom vad han beskriver som ”teologisk enögdhet” och ”lomhördhet inför mångfalden i en folkkyrka”. Även här efterlyses medling från nationell nivå.

Ämbetsberättelsen publicerades på domkyrkoförsamlingens hemsida och skickades även, enligt Hermansson, till ärkebiskop Antje Jackelén. Till Kyrkans Tidning skriver Hermansson att ärkebiskopen ”uttryckt att hon vill vara informerad om hur situationen i Visby utvecklas” och till domkapitlet säger han att ”hon uttryckte tacksamhet över att få ta del av dokumentet”. 

På KT:s fråga till ärkebiskopen om varför hon bett Hermansson hålla henne informerad svarar hon i ett mejl: "Det är självklart inte ovanligt att jag får information om förhållanden i stiften. I övrigt finner jag det inte lämpligt att kommentera ett enskilt tillsynsärende i media."

Det är för hur domprost Mats Hermansson har uttryckt sig i de två dokumentn som han nu får en skriftlig erinran. Domkapitlet är mycket kritiskt till att Hermansson valde att ”offentliggöra biskopens förmenta tillkortakommanden”. Det strider mot domprostens roll som en ”brobyggare” mellan stift och församling, samt som ”biskopens högra hand”.

Ämbetsberättelsen innehåller inte bara ”kritik mot biskopens kritik”, skriver domkapitlet. I beslutet heter det att Hermansson anklagar biskop Sven-Bernhard för att han”i sin ämbetsutövning sprider rykten och felaktigheter”. Kritiken i ämbetsberättelsen uttrycker ”brist på respekt för och lojalitet med biskopen”.

Genom sitt handlande har domprosten i Visby ”åsidosatt sitt uppdrag att vara brobyggare mellan församling och stift och särskilt mot biskopen”. Hermansson har ”brustit i respekt och känsla för biskopens ställning och arbetsuppgifter och inte visat lojalitet med biskopen”. Vilket, enligt domkapitlet, innebär att han brutit mot sina vigningslöften.

I beslutet understryks flera gånger biskopens ställning Svenska kyrkan. Svenska kyrkans biskopskollegium, ärkebiskopen inräknad, betraktas som jämlikar i rang och värdighet. I beslutet heter det att ”biskopen är alltså högsta instans och hans beslut kan inte överklagas”. Domkapitlet skriver även att ”det är prästernas skyldighet att underlätta och inte försvåra biskopens ämbetsutövning med att bland annat utöva tillsyn”.  

Domkapitlets beslut kan överklagas till Svenska kyrkans överklagandenämnd. Varken biskop Sven-Bernhard Fast eller domprost Mats Hermansson deltog i beslutet