I en trevlig liten pocket ryms förbluffande mycket, och många aspekter av katolska skick och oskick, sött, surt och salt om vart-annat. Och alla historier är sanna, var och på sitt sätt. Boken är en god medicin, en ”första hjälpen”, mot eventuell överdosering av det alldeles för allvarliga, högtidliga, alltför respektfulla och föga självironiska som ibland förmörkar bilden av den kyrka vi katoliker älskar.

Något som skiljer människan från djuren, sägs det, är humorn. Vi är gjorda till Skaparens avbild, alltså har han själv humor. Därför: mer humor i religionen, det finns gott om plats för den! Judarna har lämnat värdefulla bidrag. Katolikerna kan, de också. Tack för detta bevis på saken!

Ett exempel ur boken:
En dag när Jesus tog en promenad stötte han på ett gäng som omringat en kvinna med mycket dåligt rykte. Det var helt klart att gänget stod i begrepp att stena henne till döds, så Jesus fällde sitt nu berömda yttrande:
– Den som är utan synd, kasta första stenen.
Gänget skämdes uppenbarligen och en efter en gick de därifrån. Men plötsligt kom en sten flygande i riktning mot kvinnan.
Jesus vänder sig om:
– Jag bara avskyr när du gör så där mamma!

Kaj Engelhart