Att vara eller inte vara vegetarian - det är nödvändigtvis inte frågan

Just nu debatteras ett par klimatrelaterade ämnen i Kyrkans Tidning. Dels hela Svenska kyrkans mål att de kommande tre åren flyga mindre. Eller flyga mer, som biskop Tyrberg av någon ännu inte formulerad anledning verkar anse möjligt i just hans stift. Detta utan att samtidigt dödförklara ambitionen om en klimatneutral kyrka.

Kommer stiftet att kompensera för den uteblivna utsläppsminskningen på annat sätt? Är färdplanen för klimatet som Svenska kyrkan stoltserar med ett luftslott av vackra policydokument? Det finns liksom inget mellanting – antingen ökar eller så minskar utsläppen från Svenska kyrkans verksamheter. Ett utspel kan inte nyansera klimatfrågan utan att förhålla sig till detta trista, svartvita faktum. 

Dels är den vegetariska maten på sammankomster i Svenska kyrkan en het potatis. Förutom just potatisen finns inte mycket som förenar inbitna vegetarianer med de allätare som sparkar bakut när deras kost framställs som sämre för klimatet. Vad människor äter eller inte äter av samvetsskäl förvanskar lätt klimatfrågan till en diskussion om livsval och identitet. Alls inte oviktiga frågor, men kyrkan som helhet kan med fokus på effektiva åtgärder ta ett större ansvar än summan av de enskilda individer som valt att äta vegetariskt. 

Att maten står för en tredjedel av de globala utsläppen är däremot sant. Frågan om människans bränsle är lika relevant som att diskutera användningen av andra drivmedel, som hur vi eldar i krematorier och reser i kyrkans verksamheter.

Lika sant är att ingen löser klimatfrågan vid den egna spisen. När många samlas följer dock ett större ansvar att beakta de utsläpp som orsakas av matsedeln.

Det betyder inte att allätare som samlas i Svenska kyrkan ska sondmatas med vegetarisk fond. Det finns sätt att servera många tallrikar mat som är bättre för klimatet, utan att nödvändigtvis slopa köttet. Här kan forskning som fokuserar på faktiska effekter av viss mat vara mer behjälplig än samtal om det är fråga om specialkost eller inte när vegetarianer intar sin matkö, en fråga som några debattörer lyft i Kyrkans Tidning. 

I en studie från 2023 lät forskare vid Chalmers tekniska högskola en algoritm stå vid spisen i fyra skolor i Lund. Forskarna utgick från den vanliga matsedeln för en sjuveckorsperiod och beordrade datorn att skapa en ny, lika billig och näringsrik, matsedel med 20 procent mindre utsläpp. Det blev till exempel chili con carne med mindre köttfärs och mer bönor. Algoritmen presenterade sina recept utan att knorra.

Knorrade gjorde inte heller de normalknussliga skånska skolbarnen. De var nöjda, åt som förut och slängde en motsvarande mängd av maten. De var ypperliga pragmatiker, som visste att de skulle serveras klimatvänligare mat utan att för den sakens skull visa upp några sura miner. Kan de, kan nog gemene man i Svenska kyrkan ställa upp på en liknande premiss. Måtte det inte vara en alltför from förhoppning.

Fanny Willman, ledarskribent