Jag hoppas att höstens kyrkomöte säger ja till skogsutredningens förslag.
Kyrkans skogsförvaltare borde kämpa för att höstens kyrkomöte säger ja till skogsutredningens förslag. Som ju tydligt visar hur viktig en omställning är, både för den långsiktiga ekonomin och kyrkans ideologi. De borde vara stolta över att Svenska kyrkan därmed kan gå i spetsen för ett nytt klimatrobust svenskt skogsbruk! I stället försöker ENSO, egendomsnämnderna samarbetsorganisation, störa den sedvanliga remissprocess som nu pågår i stift och församlingar. Ett sorgligt agerande, både i sak och rent formellt. Dags för biskoparna och kyrkostyrelsen att ta bladet från munnen.
I hundra år har den svenska skogsnäringen varit en ryggrad i vårt lands ekonomi och välfärd: Timmer, massaved, papper, brännved. Stora exportinkomster, hundratusentals jobb, basen för livet i många bygder och samhällen.
Men den accelererande klimatkrisen äventyrar ägarnas lönsamhet genom ökad stormfällning, vattenskador, torka, skyfall och angrepp av mögelsvamp, barkborre och annat.
Forskare efterlyser därför delvis andra metoder i skogsbruket som på kort och lång sikt kan skapa mer motståndskraftiga – resilienta – skogar, redo att klara den nya tidens påfrestningar.
Svenska kyrkan är landets femte största skogsägare med 460 000 hektar mark. Kyrkans egen skogsutredning – som ju presenterades i höstas – är byggd på vetenskapens senaste rön om sambandet mellan ekonomi, klimat och biologisk mångfald. Utredaren Göran Enander, tidigare bland annat generaldirektör för nationella Skogsstyrelsen föreslår i huvudsak följande:
• Cirka hälften av kyrkans skogsmark (47 procent) ska brukas med den så kallade trakthyggesmetoden. Dock med mindre hyggen, mer naturhänsyn och ökande andel lövträd. Slutavverkning ska ske först när träden är minst 20 procent äldre än lägsta avverkningsålder idag. På så sätt kan ännu mer av luftens koldioxid – som annars skulle värma planeten – tas upp av barren och genom fotosyntesen lagras i träden och marken. Det är bra för klimatet. Och så kommer andelen timmer att vara större vid avverkningen, stockar som sågas till trähus och möbler och lagrar kolet där i långa tider. Det är bra för klimatet – och för skogsägarens plånbok!
• 33 procent, en tredjedel av kyrkskogen, ska utgöras av områden för ”naturnära skogsbruk”, småskaligt och varierat med en mix av hyggesfria metoder, plockhuggning, luckor, blädning med mera. Virke ska tas ut och säljas på marknaden, men man ska också producera andra värden: rik biologisk mångfald, rekreations- och friluftsområden, skönhet. Och det kyrkan kallar ”andliga värden”; förundran, vördnad och respekt.
• 20 procent avsätts senast år 2030 för biologisk mångfald och lagring av kol, till exempel ädellövskog och ej brukade skogar i renskötselområdet.
Sammantaget är detta ett uttryck för god skapelseteologi. Men blir det inte svindyrt? Utredningen visar att inkomsterna från skogsbruket minskar i storleksordningen 25 procent. Men, hör och häpna: Denna minskning utgör bara 0,4 procent av Svenska kyrkans samlade årliga intäkter!
Kyrkan har alltså råd att göra denna omställning, skriver utredningen. På sikt handlar det troligen om vinst eftersom kyrkans skogar genom omläggningen blir mer motståndskraftiga mot klimatkrisens skadekostnader. Och om förslaget att betala markägare för kolinlagring i skogen blir verklighet, ja då betyder det ytterligare intäkter för kyrkan.
Jag hoppas att höstens kyrkomöte säger ja till utredningens förslag, så att Svenska kyrkans skogsbruk i dessa tider av klimatnödläge kan bli en lysande förebild för hela näringen.
Stefan Edman
biolog, författare
