Varför gör vi dop som barn inte kan eller vill vara med på?

Pauline Färdow Pastorsadjunkt i Asarum-Ringamåla församling

Vi behöver hjälpa barn i alla åldrar att hitta in i kyrkan och in i det teologiska språket

Hur många gånger har du inför ett dop fått frågan, ”ska vi lämna barnen hemma eller ta med oss dem till kyrkan?” Eller hört någon konstatera inför dig att ”vi lämnar barnen hemma så de inte behöver sitta still så länge och lyssna”. När jag kom ut som nybliven präst bekymrade dessa kommentarer mig. Kyrkohandbokens dopordning är inte anpassad för att möta barns teologiska, rituella och religiösa längtan eller nyfikenhet på deras villkor. Tidigt ställde jag mig själv frågan: ”Varför firar vi dopgudstjänster som barn varken kan eller vill vara med på?”.

Jag tror att dopet, i allra högsta grad, angår barn. Barn är fantastiska teologer med förmågan att ta till sig trons gåva och mysterium, därtill också dopet. Men det är vår uppgift och vårt uppdrag som vuxna och liturgiska förkunnare att göra språket om Gud och bibeln tillgängligt, öppet och näringsrikt utifrån barnens liv, tankar och frågor. Vi behöver hjälpa barn i alla åldrar att hitta in i kyrkan och in i det teologiska språket. Skapa öppningar som möter deras nyfikenhet, deras frågor och deras förundran i ögonhöjd.

Att anpassa dop för barn behöver inte vara svårt eller komplicerat. Ett förslag skulle kunna vara att öppna upp möjligheten i kyrkohandboken att läsa missionsbefallningen och berättelsen om Jesus och barnen ur någon av översättningarna som finns ur Barnens bibel. Andra alternativ är att använda fler pedagogiska hjälpmedel, ta hjälp av lek, drama och locka fram fler sinnen. Vidare går det att fundera mer över vilka psalmer, sånger och böner som barnen kan och vill sjunga och be med i. 

Vi lägger bakom oss ett år med rasande dopstatistik till följd av coronapandemin. Framför oss väntar flera år med otroliga möjligheter att försöka hitta nya kreativa lösningar och vägar i hur vi kan öppna upp och anpassa dopet så att fler barn kan och vill vara med. Kan vi erbjuda dop för lite äldre barn på ett lekfullt, festligt och samtidigt högtidligt sätt? Hur kan vi fira dopgudstjänst så att syskon och kompisar i olika åldrar känner sig inbjudna, delaktiga och viktiga? Kan vi öka och lyfta fram barnens röster och medverkan i dopgudstjänsten?

Pauline Färdow
Pastorsadjunkt i Asarum-Ringamåla församling

Detta är en debattartikel i Kyrkans Tidning. Åsikterna som uttrycks i texten är skribentens egna.

Prenumerera på Nyhetsbrev

0 Kommentarer

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Du måste vara inloggad för att kommentera. Klicka här för att logga in.