Världsstjärnan Emahoy Tsege Mariam Gebru i Guds sällskap

När den etiopiskfödda pianisten, kompositören och koptisk-ortodoxa nunnan Emahoy Tsege Mariam Gebru gick bort i fjol, 99 år gammal, gjorde hon det som relativt nykläckt världsstjärna.

Alla hennes utgivna inspelningar är från 1960- och 1970-tal­en och släpptes i försvinnande liten utgåva. De var länge en väl förborgad hemlighet bland ett litet antal musiker och skivsamlare utanför hemlandet Etiopien.

Men detta förändrades 2006. Då gavs samlingsskivan Ethiopia song ut i den inflytelserika Éthiopiques-serien som har presenterat svåråtkomlig ethiojazz för en bredare publik i snart 30 år. Vid 83 års ålder vann Emahoy Tsege Mariam Gebru plötsligt en världspublik.

Inspelade i hemmet

Nya Souvenirs innehåller inspelningar gjorda i hemmet och direkt på kassett under åren 1977–1985, och gavs bara ut i en mycket begränsad upplaga 2012 i syfte att samla in pengar till en kyrka i Jerusalem. Men band­överföringen gjordes i fel hastighet och efter hennes död hittades samtliga originalkassetter där ljudet var intakt: ”Med fågelsången utanför fönstret, knarret från pianostolen och dunsen från Emahoys finger på inspelningsknappen”, som det står i det medföljande texthäftet till skivan.

Det är hennes första vokala skiva och inget annat än en musikalisk sensation – och ett fullödigt bidrag till hennes kanon. Den är också ett paradexempel på varför hennes musik har präglat en så stor del av samtidens jazz, hiphop, ambient, elektronisk dansmusik och många andra genrer.

I Sverige har vi Goran Kajfeš som omfamnat ethiojazzen under i princip hela karriären. Utomlands finns hur många exempel som helst, men lyssna gärna på Time Wharps Tezeta från 2022 för ett smakprov.

Inspiration från den koptiska kyrkosången

Även om det finns ett tydligt släktskap med portalfigurerna inom ethiojazzen – Mulatu Astatke, Alèmayèhu Eshèté, Girma Bèyènè med flera – är hennes uttryck egenartat: rytmiskt komplexa kompositioner med melodier sprungna ur fyra pentatoniska skalor – qañat – som förtätas och skingras som ett böljande regn, och bidrar till en helhet som ger ett lika lekfullt som melankoliskt intryck.

Själv hävdade hon bestämt att hon inte sysslade med jazz; de modala dragen hämtade inspiration från den koptiska kyrkosången, med anor från det första århundradet, liksom från den europeiska traditionen där den mest uppenbara musikaliska kopplingen är fransk impressionism.

Hennes mångfacetterade och dramatiska liv är ständigt närvarande i musiken. Hon växte upp i Addis Abebas societet och mötte den europeiska klassiska musiken under åren på ett schweiziskt internat, där hon började sin musikaliska bana.

Angav klosterlöfte som 21-åring

Studierna fortsatte i Kairo, och 1948 blev hon erbjuden plats på Royal Academy of Music i London – en plats som hon av oklara skäl aldrig kom att uppta. I stället gav händelsen upphov till en dramatisk religiös omvändelse. Hon bröt upp från huvudstaden och begav sig till ett kloster i norra Etiopien där hon som 21-åring avgav klosterlöften och levde en närmast eremitliknande tillvaro.

”Jag tog av mig skorna och gick barfota under tio års tid”, berättade hon i BBC-radiodokumentären The Honky Tonk Nun (2017). ”Inga skor, inget annat, bara kyrkan och bönen.”

Musicerandet låg i träda. Men efter att ha tagit på sig skorna och flyttat in i ett kloster i Addis Abeba, började hon försiktigt spela för publik igen - även om bara hennes pianospel hördes. Själv satt hon bakom en skärm eftersom hon inte ville att strålkastarljuset skulle falla på henne i stället för på Gud. På 1960- och 1970-talen spelade hon in det som kom att utgöra lejonparten av hennes inspelade kanon, tre skivor som i originalutgåvor ibland betingar femsiffriga belopp.

Donerade pengarna till utsatta

Alla pengar som skivor och spelningar drog in under åren gick till kyrkan, till barnhem och till krigsdrabbade i hemlandet och i andra områden. Hon donerade 2007 all copyright till en stiftelse som bär hennes namn och som erbjuder fattiga barn musikundervisning. Totalt skrev Emahoy Tsege Mariam Gebru fler än 150 verk för piano, orgel, opera- och kammarorkester.

Hennes släkt drabbades också av krig och konflikter. Flera av dem dödades, fängslades och försattes i exil efter Mussolinis invasion av Etiopien 1935. 1974 störtade den marxist-leninistiska Derg-juntan kejsare Hailie Selassie. Gebrus familj, som hade nära kopplingar till kejsaren, belades med reseförbud. Emahoy spelade också för paret Selassie och gjorde första skivan i Tyskland, Spielt eigene kompositionen (inspelad 1963), med ekonomiskt stöd av kejsaren.

Efter kommunistregimens maktövertagande drabbades landet av flera politiska och humanitära katastrofer, då tusentals politiska motståndare till juntan sattes i fängelse eller avrättades, religionen undertrycktes, landet drabbades av svår svält, inbördeskrig och ett lågintensivt krig med eritreanska separatister.

En musikalisk tour de force

Det är alltså under denna dramatiska tid som musiken på den nya skivan Souvenirs är inspelad. Kassetterna har katalogiserats, digitaliserats och getts ut med hjälp av Emahoys släktingar, det amerikanska skivbolaget Mississippi records, Cornelluniversitetet och doktoranden Thomas Feng.

Den ges ut av på alla stremingplattformar, som nedladdningsbara filer, i flera olika vinylut­gåvor, på kassett och cd. De flesta av de fysiska utgåvorna är redan slutsålda – vilket inte förvånar. Souvenirs är en häpnadsväckande musikalisk tour de force, och de ljudtekniska bristerna förtar ingenting av den kompositoriska styrkan. Tvärtom bidrar de till den direkthet och närvaro som förstärker den melankoliska sången och det karakteristiska pianospelet.

De åtta år som skiljer inspelningarna åt är inte hörbara: rumsklangen och bandkvaliteten är homogen och ger skivan ett sound som torde göra även de flinkaste av producenter gröna av avund.

Melankoli blandat med ljus och styrka

Texterna har översatts till engelska i det medföljande texthäftet vilket underlättar för oss som inte talar amhariska. Mycket handlar om hemlandet, med både politisk och religiös udd.

Öppningsspåret Moln rör sig på himlen (engelska Clouds Moving on the Sky) handlar om längtan till ett hemland och ger samtidigt röst till alla de som drabbats av krig: ”Varför är vi dömda att dras in i andra synder?” Men i melankoliken finns också ljus och styrka, små pärlor av toner och ord till människans och Guds ära.

1984 lämnade Emahoy Tsege Mariam Gebru det religionsfientliga Etiopien för gott och flyttade till Jerusalem och det etiopisk-ortodoxa klostret Debre Genet, där hon bland annat arbetade som översättare fram till sin död 26 mars 2023.

Världsligt erkännande

Hon slutade aldrig att spela och att komponera – ibland skrev hon ner dem på väggarna i sin lilla lägenhet. Och även om det inom kyrkan fanns kritiska röster kring hennes musicerande i allmänhet och pianospel i synnerhet, vek hon aldrig ner sig: ”Du kan prisa Gud med vilket instrument som helst”, replikerade Gebru.

Någon berömmelse sökte hon aldrig och sade till BBC:s Kate Molleson: ”Jag har bett Gud att mitt namn ska stå skrivet i himlen, inte på jorden.” Trots det vann hon sent omsider världsligt erkännande.

Souvenirs är ett enastående exempel på varför hennes musik är så förtjänt av världens hyllningar.

Fredrik Hielscher