”Ung resurs” och inte ”Ung belastning”, kyrkostyrelsen

Under våren har rekryteringsläget i Svenska kyrkan lett till frisk debatt i Kyrkans Tidning. Var är de unga? Inte i kyrkan, verkar många vilja tro. 

Men Cecilia Cedergren, handläggare för Ung resurs, möter en något annorlunda verklighet. Vi hörs om kyrkostyrelsens tvivel kring att fortsätta finansiera det praktikår som lockar unga från hela landet till arbete i Svenska kyrkan.

Inför hösten har Cecilia Cedergren mottagit 65 ansökningar från unga vuxna mellan 18 och 25 år. Hon letar efter kandidater som vill arbeta i kyrkan, vara förtroendevalda i kyrkan eller som kan bli livslånga, engagerade medlemmar.  

Varje år inkommer mellan 50 och 70 ansökningar, som Cedergren sedan matchar ihop med någon av de församlingar som anmält intresse för att ta emot en praktikant:

”De unga är här och nu, de finns i Svenska kyrkan”, säger Cecilia Cedergren.  

Om det vittnar Ailin Skog, 21 år, som gjorde sitt Ung resurs-år förra året. Hon kommer från Falköping men blev placerad i Älvsborgs församling i Göteborg. Hon var  skoltrött, men nyfiken på teologi och hade erfarenhet av kyrkan: ”Jag var i valet och kvalet om jag ville börja studera till präst eller inte”, säger hon när jag ringer henne. Till hösten börjar hon studera teologi. Hon säger att året som praktikant i en församling gav en erfarenhet som inte går att jämföra med att vara ideell. Att se alla de grupper som kyrkan gör skillnad för i vardagen gjorde henne mer säker på att vilja bli präst. 

”Flera av mina vänner som gjorde praktikåret samtidigt som mig är i samma situation. De vill också arbeta i kyrkan, trots att de var lite osäkra innan”, berättar Ailin Skog under vårt samtal.

Ailin Skog har skrivit en ­debattartikel i KT undertecknad av 17 andra unga vuxna som gjort praktik­året. De vädjar om att kyrko­styrelsen inte ska dra tillbaka ­finansieringen från nationell nivå. För Skog är inte det fråga om någon formalitet. För henne var den nationella samordningen en förutsättning, då hennes hemstift inte erbjuder någon liknande möjlighet till praktik för unga. 

Men medan kyrkomötet jublar över praktik­året föreslår arbetsutskottet i kyrkostyrelsen att nedmontera ett vinnande koncept genom att fasa ut finansieringen. Trots ett uppdrag från kyrkomötet att ”...se till att det årligen garanteras ett fortsatt ekonomiskt stödd till Ungresurs.nu i dess nuvarande form och att utreda förutsättningarna för att knyta Ungresurs.nu till den nationella nivån med fortsatt regional placering”. 

Ärendet har beretts av arbetsutskottet som på kyrko­styrelsens senaste sammanträde föreslog att ”inte vidare finansiera Ung­resurs”. Kyrkostyrelsen skickade då tillbaka frågan till arbetsutskottet för ytterligare beredning, och fattar beslut på torsdag.

Ett vänligt medskick: Tänk om, gör rätt!

Vägen till att tas i anspråk i kyrkan kan verka lång och avskräckande. Men här erbjuder Svenska kyrkan en möjlighet till praktikantlön, boende, utbildning och arbetslivserfarenhet i en församling direkt efter gymnasiet. Många blir placerade i ett annat stift och får den vida församlingserfarenhet som till och med många prästkandidater saknar. 

Merparten av dem som söker praktik­året vill jobba med ungdomar, berättar Cecilia Cedergren. Men många som trodde sig vilja studera till ett visst kyrkligt yrke får upp ögonen för ett annat. ”Mellan tummen och pekfingret skulle jag säga att en tredjedel arbetar inom Svenska kyrkan inom tio år efter att de gjort programmet”, säger hon.

Hur den uppskattningen förhåller sig till till arbetsutskottets utredning, som bland annat fokuserar på Ung resurs resultat, är omöjligt att veta. Jag har begärt att få läsa den, men blivit uppyst om att den blir offentlig efter att kyrkostyrelsen fattat beslut. Det har alltså varit omöjligt att granska det underlag som kan ligga till grund för att kyrko­styrelsen fattar ett beslut i strid med kyrkomötets uppdrag.

Hoppas därför, att kyrko­styrelsen lyssnar på de ­erfarenheter av praktik­året som tydligt visar att det är ett av Svenska kyrkans mest effektiva verktyg för att bereda unga för kyrklig tjänst. Det ger kyrkan nya diakoner, präster, musiker, pedagoger, kommunikatörer, ideella och förtroendevalda med en unik inblick i församlingarnas vardag.

För handläggaren Cecilia Cedergren är det en farhåga att stiften själva skulle ­finansiera Ung resurs. Risken för att det då blir 13 olika praktikår skulle göra att mycket arbete går i stöpet. 

Med Ung resurs finns i dag ett inarbetat koncept som församlingarna känner till och förstår att utnyttja. Här finns infrastruktur för marknadsföring, ekonomihantering och annat som troligen innebär merkostnader om det ska byggas upp från grunden i varje stift.

Framförallt unga som vill ha praktisk erfarenhet av kyrkan och känner till Ung resurs tack vare de ivriga ambassadörer själv gjort praktikåret. Det är inte att underskatta när det gäller att rekrytera unga. De gör som sina kompisar gör. Inte som kyrkostyrelsen finner mest lägligt.

De 65 ungdomar som väntar på besked inför hösten, hur blir det med dem? Är deras finansering säkrad inför kommande läsår?

Jag söker Erik Gyll, som var föredragande i ärendet på kyrkostyrelsens senaste sammanträde för ett telefonsamtal. Han svarar per mejl: ”Då ärendet rör finansiering av ung resurs kan jag inte kommentera det innan kyrkostyrelsens behandling.”

Finns alltså inte redan något fattat ­beslut, ens gällande höstens praktikår?  Anställda, församlingar och blivande praktikanter förväntar sig att kunna fortsätta enligt nuvarande, fungerande modell redan efter sommaren. Den totala bristen på framförhållning talar om att kyrkostyrelsen och dess arbetsutskott inte förstått värdet av vad de kan komma att skrota.

Fanny Willman, ledarskribent