Man behöver inte vara lastgammal för att ha minnen från en tid då Sverige stängde ner under årets längsta fredag. Affärer, biografer och krogar hade dörrarna låsta för kunder och gäster.
– Den som är uppväxt som jag, på 60- och 70-talen, minns mycket väl hur långfredagen var dödtråkig, säger Jonas Engman.
Den som är ännu äldre minns hur hela Stilla veckan var en tid när man knappt fick skratta eller ens skämta. På långfredagen skulle stämningen vara dämpad och aktiviteterna få. Många kvinnor bar svart, något som annars var ovanligt.
Det var först med 80-talet som den nedtonade stämningen försvann, trots att förbudet mot nöjestillställningar på långfredag, påsk- och juldag formellt upphörde redan 1969.
Bilden av Sverige i dag är att vi är väldigt sekulära. Men Sverige var långt in i vår tid ett mycket starkt protestantiskt samhälle, präglat av en tydlig religiositet. Ända in i början på 80-talet var det självklart med skolavslutningar i kyrkan, att lära sig psalmer och att gå i söndagsskola.
Långfredagen var dödtråkig.
Att sorgkänslan släpper greppet kring långfredagen först på 80-talet är en följd av andra stora ideologiska och politiska omvandlingar som skedde just då, menar Jonas Engman. Inte minst framväxten av ett nytt slags kommers, som i dag slagit igenom särskilt starkt i Skandinavien där man kan handla i princip årets alla dagar.
Hur nöjesförbudet en gång kom till känner han inte till. Troligtvis har det med en förändrad relation mellan kyrka och stat att göra.
– Givetvis bygger nöjesförbudet på hela traditionen kring den bibliska berättelsen och Jesu lid-ande. Det är det minne vi har än i dag. Även om vi inte är medvetna om det eller bryr oss särskilt mycket.
Under hela året svarar Jonas Engman och de andra etnologerna på Nordiska museet på svenska folkets frågor om högtiderna och deras traditioner. Ofta får de frågan om påsken verkligen behövs som högtid.
– Man tycker det är bra att vara ledig en långhelg, men man förknippar inte påsken med något religiöst. Julen är starkare när det gäller de religiösa inslagen. Samtidigt är det fortfarande en stor familjehelg, inte lika mycket som julen men långt mer än midsommar och den typen av högtider.
Jonas Engman får också frågor om maten kring påsk. Svaren han ger är socialhistoriska. Maten som vi förknippar med påsken i dag har drag av fastan, av det faktum att man inte fick äta kött utan bara fisk.
– Det är det som går igen i traditionen med lax, som förr var enkel fattigmansmat. Det är vi som har vänt på det.
