Får du verkligen sjunga kristna psalmer? Det händer att hon får frågor från besökande. Eller synpunkter. Som allhelgonahelgen för några år sedan då ljusen skulle vaktas och en församlingsmedlem tyckte att Sheela Wadman stod för långt in i koret med tanke på att hon inte var döpt.
Men oftast är reaktionerna bara positiva. Det röda märket i pannan betyder att jag är gift, förklarar hon för den som undrar.
Det är många år sen nu, då en av alla Sheela Wadmans brevvänner fick jobbkontrakt i Thailand och bestämde sig för att besöka sin kamrat i grannlandet. Hon bodde i Singapore. Brevvännen hette Lars och kom från Sverige.
Kärlek uppstod och hinduiska Sheela, född av indiska föräldrar och uppvuxen i en miljö där människor från vitt skilda länder umgicks och firade varandras högtider, var plötsligt sonhustru i en kyrkligt engagerad lantbrukarfamilj i norra Uppland. Sheela var skeptisk. Hur skulle hon tas emot?
Men knappt hade hon landat i Sverige förrän svärmor Britta tog henne under armen och sa: ”Nu ska du följa med!”.
– Det var en underbar känsla att bli accepterad. Sedan dess har Svenska kyrkan varit ett av mitt naturliga hem.
I dag hjälper Sheela Wadman till i församlingens frukostcafé. Hon tar emot folk, hjälper flyktingar att söka jobb och skriva CV. Hon är sekreterare i Fredsgruppen, som också driver loppis. Vid alla stora högtider har hon sin indiska dräkt.
I kyrkan utövar hon sin tro, trots att den utformats för en helt annan konfession.
– För mig är det helt naturligt. Jag har besökt så många olika tempel. De är alla Guds hus. När jag lyssnar på psalmerna väcks barndomsminnen av de hinduiska gudstjänsterna i Singapore, och av altaret vi hade hemma.
Många av uttrycken liknar varandra, säger hon, och sträcker sig efter ett ljus som står på bordet och gör en cirkelrörelse med ljuset, tre gånger.
– Detta är en vanlig bön i hinduismen. Det är precis som ”i Faderns, Sonens och Den heliga andes namn”.
Till den som känner sig oroad av religionsmöten har hon ett enkelt råd. Lär känna religionen du är rädd för. Den mesta oron baseras på okunskap. Med kunskap är det lättare att både respektera olikheterna och se likheterna.
– Våra båda barn är döpta enligt både hinduisk och kristen sed. Det har varit helt odramatiskt. Gud omsluter alla, han är den stora kärleken som följer mig var jag än går, oavsett om livet känns lätt eller tungt.
