Så kan församlingen spara energi och sänka kostnaderna

Intresset för energisparande åtgärder är rekordstort. Det upplever Magdalena Boork, som är nationell energisamordnare för Svenska kyrkan. För en månad sedan genomfördes med kort varsel ett webbinarium om sätt att spara el, och fler än trehundra deltog.

– Redan förra vintern var priserna höga, men nu ställs allt på sin spets, säger hon.

Finns snabba insatser som alla kan genomföra

Somliga pastorat har redan solceller eller olika former av ­värmepumpar för att spara energi. Det är åtgärder som det oftast är för sent att satsa på ­inför denna vinter. Men enligt ­Magdalena ­Boork finns det snabba ­insatser som alla kan genomföra.

– Solceller har ett viktigt symbolvärde, men man ska inte förringa besparingar. Det absolut viktigaste är att inte använda energi i onödan, säger hon.

En av de mest effektiva åtgärderna är att sänka temperaturen. En tumregel är att en grads sänkning sparar fem procents energi. För ett pastorat med flera och stora lokaler blir det snabbt många tusenlappar i sänkta omkostnader om en stor kyrka kallställs och temperaturer sänks i andra lokaler.

– Ibland kan man även koncentrera gudstjänster till vissa utvalda kyrkor, för det kostar jättemycket att värma upp de stora volymer som finns i en stor kyrka, säger hon.

Finns bestämmelser om minimitemperaturer

Även i lokaler som används som kontor kan temperaturen sänkas, men hon poängterar att det måste göras med omdöme. Det finns också bestämmelser som reglerar minimitemperaturer på en arbetsplats.

– Det viktigaste är att fokusera på den onödiga uppvärmningen, att man inte värmer tomma ­lokaler. Värmen kanske inte ­behöver ligga på 20 grader
dygnet runt, säger ­Magdalena ­Boork.

I dag är många kyrkor upplysta av fasadbelysning. Med dagens led-lampor är inte energiförbrukningen så stor men om belysningen är tänd långa tider kan det innebära en besparing att släcka ner i perioder.

– Eftersom just belysning är en så synlig typ av energianvändning har det även ett viktigt symbolvärde att ha mindre tänt, säger hon.

Hanteringen av orglar

Magdalena Boork ingår i en grupp av sakkunniga representanter från stiften som arbetar med energi. De har tagit fram en folder, Akuta åtgärder för att minska energianvändningen i byggnader. I den foldern lyfts behovet av kompetens inom personalen fram.

– Det är bra att man i personalgruppen känner sina byggnader. Sedan är det inte fel att ta in konsulter, men om kunskapen finns inom organisationen så är det lättare att följa vad som händer om man till exempel sänker temperaturen, säger hon.

Ett område som många har frågor kring i samband med temperatursänkningar är orglar. I Linköpings stift arbetar stiftsantikvarie Niclas Fredriksson med att informera pastorat om hur orglar kan hanteras. Hans budskap är dock att man inte ska vara för orolig.

– Orglar är knappast mer känsliga än andra objekt, de lyder under samma naturlagar som allt material. Men de ska ju fungera som musikinstrument, säger han.

Temperaturskiftningar kan göra att en orgel blir ostämd. Niclas Fredriksson menar dock att detta är ett mindre problem, då den återgår till rätt stämning när rumstemperaturen blir densamma igen som när en orgelbyggare senast stämde. Ett problem är dock att det kan uppstå mögel, ärg och rost inne i en orgel. Han rekommenderar att man regelbundet kontrollerar fukten i en orgel som står i en kallställd kyrka.

– Jag vill i viss mån avdramatisera detta med orglar. Att öppna luckorna i en orgel och titta och lukta förstör ingen orgel, säger han.

En oro som finns för orglar är att de ska drabbas av så kallad tennpest vid låga temperaturer. Niclas menar att riskerna för att det ska inträffa ibland är överdrivna.

– Vi måste ändå ta risken, för det finns så många andra hållbarhetsvärden som står på spel. Energieffektivisera gärna, men håll koll fuktförhållandena inne i orglarna och i kyrkorummet.