Varannan chef för små- och medelstora företag är negativt inställd till religiösa plagg och symboler, däribland kors.
Det visar en undersökning som Kantar Sifo gjort på uppdrag av Järvaveckan Research, som är en gren av Järvaveckan och arbetar för att främja en kunskapsbaserad dialog över samhällsgränser.
"Förvånade över resultatet"
– Vi blev väldigt förvånade av resultatet. Vi hade inte väntat oss att det skulle vara så negativt, säger Ahmed Abdirahman till Kyrkans Tidning.
Av de tillfrågade företagsledarna har 47 procent svarat att de påverkas negativt vid en intervju om den arbetssökande bär religiösa attribut eller kläder som kors, kippa eller slöja. Två procent ser det som något positivt och 31 procent uppger att det inte spelar någon roll.
– Det är frustrerande att se de här svaren eftersom jag vet hur det påverkar många människor i vårt land som vill göra rätt för sig. På det här sättet tackar man nej till kompetens, säger Ahmed Abdirahman.
Vad tror ni behöver göras?
– Vi måste få folk att vakna. I ett land som påstår sig vara färgblind och ett transparent öppet land, missar man kvalificerad arbetskraft och dessutom påverkar synen på landet utomlands. Och såklart påverkas välfärden när man tackar nej till folk som vill ha jobb, som har tagit sig hela vägen genom alla steg i en anställningsprocess och kommit fram till en fysisk intervju.
Företagsledarna på medelstora företag med fler än tio anställda är något mer negativt inställda till religiösa attribut (52 procent) än de på små företag (46 procent). Manliga ledare är också mer negativt inställda än kvinnliga, 52 mot 36 procent.
– Alla politiker pratar om att arbete är vägen till integration. Men när nästan 50 procent av cheferna har de här fördomarna så motarbetar det samhällsintresset. Det är inte gemene svensk som tillfrågats, utan det handlar om svenskt näringsliv. Där har vi ett problem, säger Ahmed Abdirahman till TT.
Upplever diskriminering
Han drar paralleller till en annan undersökning som Järvaveckan Research genomförde tidigare i år. Där uppger nästan hälften av de tillfrågade boende i Sveriges 60 så kallade utsatta områden att de upplevt diskriminering i arbetet på grund av etnicitet eller religion.
Undersökningen har inte ställt några frågor om utbildningsnivå. Frågan rör de kandidater som har kommit vidare till intervju.
– Vi kan ha anonymiserade ansökningar utan namn, adress och bild. Men i slutändan måste kandidaten komma på intervju. Har du slöja så möter du den här typen av fördomar då, säger Ahmed Abdirahman.
Enligt honom hotar fördomarna svensk tillväxt, och avskräcker talanger från att komma till Sverige.
– För att stärka Sveriges position som attraktivt för global talang, och för att tillvarata hela talangpoolen i Sverige, är det avgörande att Sverige fortsätter att vara öppet mot omvärlden, mot mångfald och olika kulturer. Vi har lagar mot diskriminering på arbetsmarknaden, men ändå döms människor efter sitt utseende eller vad de har på sig, säger han till TT.
