– Vi tror att församlingar och pastorat skulle uppskatta en vägledning från kyrkan nationellt när det gäller återlämning av gravrätter, att väga mot bevarandet av begravningsplatsers kulturhistoriska värde. Långt ifrån alla pastorat och församlingar har möjlighet att hålla sig med egen kompetens inom området, säger Olle Reichenberg (BA).
Kyrkans Tidning har berättat om det låsta läget som många församlingar och pastorat upplever då de uppdras ta hand om och ibland restaurera gravstenar för många tusen kronor när gravrätter återlämnas till kyrkan.
Kyrkogårdar gapar tomma
För många församlingar och pastorat blir det en för stor kostnad. Några väljer att ta bort gravstenarna så att kyrkogårdar gapar tomma på vissa platser. Eller också läggs borttagna stenar på hög i något hörn. Andra församlingar låter stenarna stå kvar av bland annat kulturhistoriska skäl.
Kulturmiljölagstiftningen tolkas olika både av församlingar och länsstyrelser runt om i landet.
Förslaget i motionen är att utredningen ska ligga till grund för en diskussion med berörda statliga myndigheter i syfte att, förhoppningsvis, nå en samsyn. För att nå det behövs en gemensam syn även i kyrkan, menar Olle Reichenberg:
– Vi tycker vore bra om man hade mer enhetliga regler inom Svenska kyrkan. Detta mot bakgrund av att det är uppenbart att statliga myndigheter och kyrkan gör olika tolkningar av lagen. Det pekar i sin tur på att Svenska kyrkan internt borde arbeta för en mer enhetlig tolkning av lagar och regler.
"Staten stå för kostnaden"
Ett annat spår i motionen handlar om den eventuella ekonomiska belastningen för församlingar och pastorat vid överlåtande av gravrätter. Att kostnaden ska falla på kyrkan när myndigheterna sagt nej till att ta bort gravstenar, tycker motionärerna är orimligt. Istället borde kostnaden täckas av begravningsavgiften.
– Om det är länsstyrelsen som ger ett nej till att ta bort en gravsten borde rimligtvis staten stå för kostnaden för vården. Där är dock kammarkollegiet restriktivt i sin bedömning, men vi vill öppna upp för diskussion kring det och borra djupare i dessa frågor, säger Olle Reichenberg.
Högsta förvaltningsdomstolens beslut
Den 7 juli i år meddelade Högsta förvaltningsdomstolen att prövningstillstånd beviljats i två ärenden som gäller tillämpningen av kravet på tillstånd för att ändra en begravningsplats. Men det kan dröja innan processen startar och är färdig. Och det är inte säkert att det landar i ett prejudikat för dessa fall.
Motionärerna tror att det är viktigt att kyrkan redan nu påbörjar arbetet och när domslut väl kommer kan då kyrkan relativt snabbt agera för exempelvis en lagändring om detta skulle bedömas nödvändigt.
– Det är glädjande att det tas upp i den domstolen, men vi har ingen aning vad de kommer fram till. Det skulle vara olyckligt att vänta på domstolens beslut med armarna i kors.
Varför har just ni skrivit motionen?
– Idén dök upp hos mig, säger Olle Reichenberg.
– Frågan om återlämning av gravar har nyligen varit aktuell i min hemförsamling, men motionen är också en följd av den allmänna diskussionen och de pågående rättsfallen.
HÄR hittar du fler artiklar om kyrkomötet 2023
