I regeringens höstbudget som lades fram förra året försvann det extraanslag på närmare en halv miljard kronor som folkhögskolorna fått under pandemin. Samtidigt har den ersättning som skolorna får för varje deltagare inte räknats upp på flera år, trots stora kostnadsökningar. Det gör att många folkhögskolor nu tvingas göra besparingar.
- Vi är i grunden en välmående folkhögskola, men vi har varit tvungna att genomföra anpassnIngar inför detta läsår, i form av färre kurser, färre antal deltagare och en minskad personalstyrka, säger Andreas Cederlund, som är rektor på Hjo folkhögskola.
Kyrkomusikerutbildningen är oerhört dyr
Folkhögskolan i Hjo, som är knuten till Skara stift, har en kyrkomusikerutbildning. Det är en utbildning som kräver stora resurser, inte minst i form av hög personaltäthet.
- Vår stora utmaning är att vi har vissa dyra utbildningar, det gäller inte minst kyrkomusikerutbildningen som är oerhört dyr. Det är en utbildning som går med stort ekonomiskt underskott varje år, och andra delar av folkhögskolan måste då bära den kostnaden, säger han.
Emil Jörgensen, som är rektor på Oskarshamns folkhögskola, beskriver en liknande situation. Folkhögskolan får färre och färre sökanden till kyrkomusikerutbildningen, vilket gör att kostnaden för varje elev blir högre när resurserna inte kan användas lika effektivt.
- En utbildning som handlar om kyrkomusik är en dyr utbildning. Instrumenten är dyra, det krävs mycket personal, säger han.
Avtalet går ut
Mellansels folkhögskola räknar med att gå back det kommande året, något man klarar av en kortare tid. Folkhögskolan har internat, och de kan inte höja avgifterna för eleverna i takt med att priserna stiger.
Rektor Karin Jardstam berättar att folkhögskolan bedriver utbildningar som får stöd från Myndigheten för yrkeshögskolan. Den ersättningen är generösare än den vanliga ersättningen till folkhögskolorna. Men nästa år går avtalet med myndigheten ut.
- Blir vi inte beviljade det stödet blir det svårt att driva kyrkomusikerutbildningen. Det är ju ett yrke som är viktigt för kyrkan, så vi skulle tacksamt ta emot mer stöd från kyrkan, säger hon.
Vill ha mer stöd från Svenska kyrkan
De fyra folkhögskolor som har kyrkomusikerutbildning, där förutom de redan nämnda även Geijerskolan ingår, förhandlar nu gemensamt om att förnya det avtal de har med Svenska kyrkans utbildningsinstitut (SKUI).
- Vi känner att vi har fått viss förståelse för att vi har fått det tuffare ekonomiskt, säger Emil Jörgensen.
Andreas Cederlund varnar för att kyrkomusikerutbildningen kan bli omöjlig att driva om inte folkhögskolorna får ett större tillskott från Svenska kyrkan. Han pekar på att det redan i dag utbildas alldeles för få kyrkomusiker för att kunna ersätta de över 700 som väntas sluta de kommande tio åren.
- Det är en fråga för hela Svenska kyrkan hur man ska kunna utbilda kyrkomusiker.
Är du trygg med att ni kommer få de medel ni behöver från Svenska kyrkan?
- Det vet jag inte om jag kan säga, men vi har en dialog med SKUI. Behovet är stort och detta är viktigt för hela Svenska kyrkan.
Viktiga besked för framtiden
Sundsgårdens folkhögskola har inte en kantorsutbildning, men det är möjligt att gå en högskoleförberederande kurs i kyrkomusik. Sundsgården har dock en längre tid övervägt att starta en kantorsutbildning. Men även Sundsgården kämpar med ökande kostnader, och för att starta en dyr kyrkomusikerutbildning krävs garantier.
- Vi har inte riktigt landat, eftersom det är något man behöver tänka igenom noga. Vi har egentligen alla förutsättningar, men behöver finansiering och ett avtal med Svenska kyrkan, säger rektor Anna Cronberg.
Hon välkomnar att kyrkostyrelsen aviserat att man vill satsa på fler kyrkomusikerutbildningar och att utbildningsanslaget till skolor med kyrkomusikerutbildning ska höjas från 2,9 miljoner kronor till 5,6 miljoner kronor.
- Det är väldigt positivt, säger hon.
