Försiktigt positivt till obligatorisk samverkan

Foto: Getty

Kyrkomötets ekonomiutskott säger ja till planen för samverkan kring IT och löner. Men påpekar vikten av församlingarnas självstyre och vill se att kyrkostyrelsen planerar in kontinuerliga uppföljningar.

Detta är en låst artikel. Logga in
DIGITAL PRENUMERATION

9 kr per månad i tre månader

Få tillgång till alla på sajten (ord pris 125 kr/mån) Därefter 50 % rabatt i ett halvår. Avsluta när du vill. 

  • Eget konto med full tillgång till kyrkanstidning.se
  • E-tidning - papperstidningen i digital form
  • Nyhetsbrev, temabilagor, poddar, quiz och det praktiska verktyget Idé & inspiration
Köp
Foto: Getty

Ekonomiutskottet ställer sig bakom kyrkostyrelsens förslag till kostnadsram på 3 303 miljoner för 2022 samt planeringsram på 3 274 miljoner år 2023 och 3 236 miljoner för år 2024. Utskottet ställer sig också bakom målet att nationella nivåns kapital ska vara 10 miljarder vid årets slut.

I stort ställer sig också utskottet bakom kyrkostyrelsens förslag till verksamhetsinriktning, men med några medskick. Den fråga som utskottet har mest att säga om är kyrkostyrelsens färdplan för samverkan och digitalisering.

Obligatorisk samverkan kring administration, IT och lönehantering har tidigare varit en omdebatterad fråga. Svenska kyrkans gemensamma lönecenter i Uddevalla invigdes i maj i år. Hittills betalar församlingarna som använder sig av centret för tjänsterna. Kyrkostyrelsens ambition och förslag är att tjänsten vid 80 procents anslutning eller senast 2030 ska finansieras genom den gemensamma avgiften.  En digital gemensam infrastruktur ska finansieras gemensamt 2025. Vad gäller gemensam ekonomiservice ska kyrkostyrelsen återkomma med förslag till kyrkomötet 2022.

Hur mycket avgiften ska höjas för att bekosta den gemensamma samverkan ligger inte för beslut på årets kyrkomöte. Kyrkostyrelsen ska återkomma med förslag om finansiering och kyrkoordningsändringar. 

Ekonomiutskottet skriver att det delar uppfattningen om att det är hög tid för en digital omställning och att det är angeläget att nationella nivån har en ekonomi i balans år 2025. Men ställer sig frågande till att styrelsen i sin skrivelse inför kommande år tar med innehåll från färdplanen, exempelvis en föreslagen höjning av avgiften med ett öre för att finansiera den digitala infrastrukturen, trots att inga beslut om finansiering ska fattas. 

Utskottet ser också vissa tidsaspekter som problematiska och skriver: 

”En förändring kan bli bättre om den är frivillig, samtidigt har vi som kyrka allt att vinna på att åstadkomma gemensamma lösningar så snart som möjligt, inte minst för att öka kvaliteten och säkerheten”

Utskottet föreslår att kyrkostyrelsen planerar för en kontinuerlig uppföljning av anslutning till de olika IT-lösningarna inför kommande beslut om finansiering.  Utskottet betonar också vikten av att församlingarnas självstyre består i framtiden. 

Utskottet har även behandlat två motioner om samverkan kring IT och löner. Dessa menar utskottet kan anses vara besvarade genom kyrkostyrelsens skrivelse. Men på en punkt vill dock utskottet se bifall. Det är ett förslag från bland andra Anders Brunnstedt (Posk) om att uppdra till kyrkostyrelsen att klarlägga hur begravningsverksamheten kan ta sin del av kostnaderna för anslutning till Svenska kyrkans digitala infrastruktur, det tycker utskottet är värdefullt att få belyst. 

Borgerligt alternativ (BA) reserverar sig mot att höja målet för eget kapital till 10 miljarder och hänvisar till en motion med förslaget att mer pengar ska gå direkt till församlingarna. Den motionen vill ekonomiutskottet avslå. BA är också kritiska till att kyrkostyrelsen senast 2030 vill finansiera samverkan genom en höjning av den gemensamma avgiften.