Gamla träd blir nya tak och bjälkar

skogen

"Vi har åliggande att det ska vara trätak på kyrkorna och då måste vi skaffa till material till det", säger Fredrik Sätter, skogvaktare i Härnösand stift. Foto: Mikael M Johansson

Vid många kyrkorenoveringar krävs kvalitetsvirke, som blivit svårare att få tag på. I Åre pastorat satsar man på att finna lösningen i den egna skogen.

Detta är en låst artikel. Logga in
DIGITAL PRENUMERATION

9 kr per månad i tre månader

Få tillgång till alla på sajten (ord pris 125 kr/mån) Därefter 50 % rabatt i ett halvår. Avsluta när du vill. 

  • Eget konto med full tillgång till kyrkanstidning.se
  • E-tidning - papperstidningen i digital form
  • Nyhetsbrev, temabilagor, poddar, quiz och det praktiska verktyget Idé & inspiration
Köp

Taggar:

Skog
skogen

"Vi har åliggande att det ska vara trätak på kyrkorna och då måste vi skaffa till material till det", säger Fredrik Sätter, skogvaktare i Härnösand stift. Foto: Mikael M Johansson

Den tronar vackert på en höjd, Mattmars kyrka, som ligger bredvid E14 på vägen in mot Åre och fjällen. Den första träkyrkan uppfördes på platsen för tusen år sedan, och den vita stenkyrkan som ersatte den har anor från medeltiden.

Att förvalta ett sådant kulturarv innebär ett stort ansvar, något som Åre pastorat tar på stort allvar. 2015 insåg man att det tjärade spåntaket hade slitits så pass av sol, vind och regn att det var dags att byta. Efterforskningen visade då att detta tak hade lagts år 1825 och alltså hållit i nästan 200 år.

Församlingen har gjort en lång resa för att ersätta det gamla taket med ett nytt som förhoppningsvis också ska hålla i 200 år.

Krävs att träden är minst 150 år

Kulturmiljölagen säger att vid renovering av kyrkor, till exempel vid byte av takspån, ska negativ påverkan på de kulturhistoriska värdena minimeras. Därför är träkvaliteten helt avgörande. Takspånen måste bestå av så kallat kärnvirke från tall. Kärnvirke är den hårda kärna som kan uppstå under vissa förhållanden i äldre träd. Det krävs att träden är grova och gamla, minst 150 år.

Men det har under lång tid varit brist på virke till kulturvårdsarbeten, som omläggning av takspån på kyrktak och klockstaplar eller produktion av grova golvbrädor. Det är ofta ett myndighetskrav att uttjänt kvalitetsvirke ska ersättas med nytt av samma höga kvalité.

Utbudet av svenskt kärnvirke är mycket begränsat, och före kriget i Ukraina importerades detta virke ofta från Ryssland. När denna import upphört har det försvårat en del renoveringar. Kärnvirke importeras också från Finland, men det täcker sannolikt inte hela behovet av nya takspån på kyrktak och klockstaplar eller produktion av grova golvbrädor. 

Virke

Träd som är äldre än 180 år ses som särskilt skyddsvärda av Skogsstyrelsen. Foto: Mikael M Johansson

Måste växa till sig i decennier

Men varför använder man då inte svenska träd till kvalitetsvirke, Sverige som har så stora skogar?

Fredrik Sätter, som är skogvaktare i Härnösand stift, har svaret. Han står vid en högrest tall som är 165 år gammal, som växer i en skogsdunge bara några hundra meter från kyrkan. Där står fler tallar i samma ålder, och dessa träd har nu stiftets skogsförvaltning beslutat sig för att spara för framtida behov.

– Vi har åliggande att det ska vara trätak på kyrkorna och då måste vi skaffa till material till det. Vi i förvaltningen tycker att vi borde kunna bidra med virke. Och vi måste börja någonstans, där vi har tallar av relativt hög ålder, säger han.

I dessa trakter så måste träden bli upp mot 200 år för att kärnan ska ha fått chansen att växa till ordentligt. De tallar som man nu sparar måste alltså växa till sig i decennier innan det kan bli aktuellt att avverka dem.

Svenska kyrkans stora problem

Men här stöter Svenska kyrkan på det stora problemet. Träd som är äldre än 180 år ses som särskilt skyddsvärda av Skogsstyrelsen.

En skogsägare har alltså inget egentligt incitament för att låta sina träd bli gamla, då det innebär att träden inte längre får avverkas och brukas till exempel vid renoveringar.

– Vi har ett litet problem, att ju äldre skog vi har, desto mer sannolikt är det att den klassas som naturvärdesträd och sådana ska inte avverkas, säger Fredrik Sätter.

Mattmars kyrka i Åre

Spåntaket i Mattmars kyrka i Åre kommun höll i nästan 200 år. När taket lades om krävdes det mycket arbete för att finna virke av samma höga kvalité. Foto: Mikael M Johansson

Hoppas på förändrade regler

Att det samtidigt kan finnas krav på att just använda kärnvirke från äldre träd tar inte myndigheterna hänsyn till.

– Det är ett moment 22, säger Max Enander, som är stiftsjägmästare i Härnösand.

Han hoppas och tror dock att det kan komma förändrade regler i framtiden, så att det blir möjligt att avverka äldre träd vars virke till exempel behövs i kyrkor. Kyrko­mötet har också gett kyrko­styrelsen i uppdrag att verka för att kyrkans egen skog ska kunna användas vid renoveringar.

– Det pågår ett arbete med att försöka komma till tals med skogsstyrelsen kring detta. Det är åtminstone vår förhoppning att det ska bli möjligt, säger Max Enander.

Fakta: Naturvärdesträd

Bedöms utifrån om trädet har tickor på stammen, speciell bark, eller är genetiskt avvikande träd. Stor diameter är en faktor, och ålder.

I södra Sverige anses tall och gran som är 150 år som skyddsvärd, i norr gäller 180 år och i nordväst 200 år.

Begreppet skyddsvärda träd kan också användas, och gäller då träd med ett särskilt högt skyddsvärde.

Naturvärdesträd kan fällas, men då krävs speciella omständigheter. Tillsynsmyndigheter är Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen.