Grillade koran – fälls för hets mot folkgrupp

Koranbränning

Till vänster: Skärmbild från filmen på koranbränningen utanför Linköpings domkyrka, som publicerades på Youtube i september 2020. Foto: Bild från polisens förundersökningsprotokoll  och Johan Nilsson/TT

En 27-årig man spred en film där en koran bränns med bacon till tonerna av musik kopplad till ett högerextremt terrordåd. Nu döms han för hets mot folkgrupp till villkorlig dom i historiskt mål.

Detta är en låst artikel. Logga in
DIGITAL PRENUMERATION

En månad 9 kr

Få tillgång till allt på sajten i en månad för 9 kr. Därefter förnyas prenumerationen löpande med 105 kr/månad. Avsluta när du vill. 

  • Eget konto med full tillgång till kyrkanstidning.se
  • E-tidning - papperstidningen i digital form
  • Nyhetsbrev, temabilagor, poddar, quiz och det praktiska verktyget Idé & inspiration
Köp

Taggar:

koranbränning
Koranbränning

Till vänster: Skärmbild från filmen på koranbränningen utanför Linköpings domkyrka, som publicerades på Youtube i september 2020. Foto: Bild från polisens förundersökningsprotokoll  och Johan Nilsson/TT

Linköpings tingsrätt gör bedömningen att filmen var riktad mot muslimer, inte mot islam som religion. Videoklippet i kombination med musiken, skriver man i domen "kan inte uppfattas på annat sätt än som ett hot mot muslimer med anspelning på trosbekännelse".

Målet är det första där en svensk domstol prövat om koranbränning kan utgöra hets mot folkgrupp.

Brände på grill

Det var hösten 2020 som mannen enligt domen spelade in och publicerade filmen på Twitter och Youtube. I filmen, inspelad framför Linköpings domkyrka, eldas en koran med bacon på en grill. Under grillen finns skyltar där det bland annat står att "Muhammed är pedofil".

Filmen är ljudsatt med den islamofoba låten "Remove kebab", populär i högerextrema kretsar. Låten hördes i terroristen Brenton Tarrants livesända massaker mot moskéer i Christchurch 2019, då 51 personer dödades och ett 50-tal skadades.

Den brända koranen lämnades tillsammans med bacon vid entrén till en moské i Linköping.

"Helt uteslutet"

Mannen själv nekar till brott och har hävdat att budskapet var riktat mot islam som religion. Det faktum att han placerade boken framför moskén i kombination med musiken gör dock att tingsrätten ser detta som "helt uteslutet".

Åklagare Eva Nemec Nordh har tidigare betonat att målet främst handlar om filmen – och inte minst den starkt terrorkopplade musiken – snarare än själva koranbränningen.

- Det är lite intressant att se var gränsen går. Hur många lager kan man lägga på en koranbränning innan det blir hets mot folkgrupp? Det vet vi inte riktigt, för vi har inte så mycket praxis på det, sade hon till TT då.

Fakta: Hets mot folkgrupp

Hets mot folkgrupp är en inskränkning av yttrandefriheten som regleras i Brottsbalkens 16 kap, 8 paragrafen:

Den som i uttalande eller i annat meddelande som sprids hotar eller uttrycker missaktning för folkgrupp eller annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning, döms för hets mot folkgrupp till fängelse i högst två år eller om brottet är ringa, till böter.

Är brottet grovt döms till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år. Vid bedömande av om brottet är grovt skall särskilt beaktas om meddelandet haft ett särskilt hotfullt eller kränkande innehåll och spritts till ett stort antal personer på ett sätt som varit ägnat att väcka betydande uppmärksamhet.

Källa: Svensk författningssamling