När företrädare för de fyra Tidöpartierna presenterade reformagendan för biståndet under torsdagen var det budskapet ungefär vad flera hade förväntat sig.
Före reformagendan blev klar och offentlig berättade Johan Forssell (M), bistånds- och utrikeshandelsminister för Kyrkans Tidning att svenska företag i biståndsarbetet ska användas i högre grad än tidigare – vilket också blir utfallet.
Svenska företag får större roll
Vid pressträffen talade Johan Forssell (M) om att lyfta detta fokus via reformagendan och hur det ska användas i biståndsarbetet i andra länder.
– Fattigdomsbekämpning med synergier mellan bistånd och handel, entreprenörskap i mottagarländerna tror vi att det finns stora fördelar med.
Ukraina prioriteras
Arbetet med reformagendan har pågått i ett år och Johan Forssell (M) beskrev det som ett intensivt arbete. Han berättade att biståndsarbetet i Ukraina kommer att vara särskilt prioriterat och säger att det kriget, tillsammans med andra konflikter i omvärlden gör att “världen knyts ihop på ett annat sätt”.
– Vi ser en demokratisk tillbakagång, klimatförändringarna påverkar oss alla och till det ser vi ett växande humanitärt behov.
Bistånd till återvändande
Samtidigt lyftes att biståndsmedel ska kunna användas till att bygga upp återvändarcenter och mottagarprogram för personer som inte får stanna i Sverige. Aron Emilsson (SD), utrikespolitisk talesperson, menar att det är viktigt att arbeta för att krigsdrabbade länder återuppbyggs med hjälp av bistånd.
– Det kommer gynna det frivilliga återvändandet om vi bygger upp de krigsdrabbade länderna.
I reformagendan lyfts bistånd för att stötta kristna som utsätts för förföljelse i omvärlden. Både SD och KD ser positivt på att detta lyfts.
Kyrkors arbete uppskattas
– Bara genom att vi tagit med den punkten gör att det kommer ingå i samtalet med de länderna vi ger bistånd till. Vi måste sätta press på att de efterlevs. Religionsfrihet är en mänsklig rättighet, säger Gudrun Brunegård (KD), biståndspolitisk talesperson.
Sverigedemokraterna lyfter vikten av att kristna biståndsorganisationer och kyrkliga samfund används som en mellanhand när bistånd ges till länder som har korruption och menar att det blir än mer tydligt genom reformagendan.
– Kristna och andra kyrkliga organisationer gör ett utmärkt arbete. När vi ser att staterna eller stadsnära aktörer inte klarar av att leva upp till villkoren vi ställer, kan vi då kanalisera medlen via civilsamhället.
Act Svenska kyrkan
Största delen av Sveriges bistånd är bilateralt bistånd, vilket innebär ett direkt stöd från Sverige till ett land eller en region. Det stödet hanteras främst av Sida och i dagsläget ges bilateralt stöd till 36 länder. I reformagendan sänker de antalet till 30 och Erik Lysén, chef för Act Svenska kyrkan, ser risker med sänkningen.
– Sverige riskerar att överge de mest utsatta områdena till förmån för medelinkomstländer där det finns synergier med handel. Vi på Act är särskilt oroliga för hur det blir långsiktigt med biståndet till Guatemala och Myanmar.
Inväntar Utrikesdepartementet
Hur och var biståndet kommer fördelas framöver blir klart först när Utrikesdepartementet skickar regleringsbrevet till Sida. Erik Lysén tror att det sker i dagarna precis före jul.
Han är positiv till reformagendans skrivningar om att de vill stärka flickor och kvinnors rättigheter samt att stöd till kristna som utsätts för förföljelse lyfts.
"Som piska och morot"
– Det är bra att frågan om religionsfrihet lyfts men det är viktigt att lyfta alla minoriteter. Vi vill poängtera att i olika länder är det olika grupper som är utsatta.
SD:s talesperson Aron Emilsson fick en framträdande roll vid presskonferensen när han talade om migrationskopplingen till bistånd men även gällande villkorat bistånd. Den senare delen tycker Erik Lysén framstår som en åtgärd de vidtar för syns skull.
– Det blir som piska och morot och snarare att föra symbolpolitik. Jag kan inte tänka mig att man vill straffa civilsamhället i biståndstagande länder som inte kan leva upp till villkoren.
