Högalid ansluter sig till kritikerna

Ingrid Andersson, ordförande i kyrkorådet i Högalids församling, menar att flera skäl talaer emot att Domkyrkoförsamlingen och Högalid skulle ingå i samma församling. Foto: Birgitta Stolt

På det tredje och sista samrådet kring sammanläggningarna fick Högalids församling framföra sina åsikter.

Även Högalid vill fortsätta som egen församling och efterlyser ett större faktaunderlag innan stiftsstyrelsen går vidare med planerna.

Detta är en låst artikel. Logga in
DIGITAL PRENUMERATION

Få tillgång till allt på sajten!

Första månaden 9 kr (ord pris 125 kr) Därefter 50 % rabatt i ett halvår. Avsluta när du vill. 

  • Eget konto med full tillgång till kyrkanstidning.se
  • E-tidning - papperstidningen i digital form
  • Nyhetsbrev, temabilagor, poddar, quiz och det praktiska verktyget Idé & inspiration
Köp
Ingrid Andersson, ordförande i kyrkorådet i Högalids församling, menar att flera skäl talaer emot att Domkyrkoförsamlingen och Högalid skulle ingå i samma församling. Foto: Birgitta Stolt

Samrådet omfattade Högalids och Maria Magdalena församlingar samt domkyrkoförsamlingen. Det följde samma mall som de två tidigare där biskop Eva Brunne höll en introduktion och stiftsstyrelsens förste vice ordförande Olle Burell, som även är kyrkorådets ordförande i Maria Magdalena, höll en presentation av förslagen.

Stiftsstyrelsen har förordat den plan där storkyrkoförsamlingen fogas samman med Högalid och Maria Magdalena och bildar tillsammans Domkyrkopastoratet med totalt drygt 29 000 medlemmar, Plan B.

Liksom församlingarna S:t Johannes och S:t Matteus är Katarina, Sofia och Högalid motståndare till att läggas samman. Gustav Vasa önskar en sammanläggning. Maria Magdalena, där stiftsstyrelsens förste vice ordförande, Olle Burell, är kyrkorådets ordförande har inte tagit ställning.

­

­ ­- Vi håller med S:t Johannes församling som efterlyst en så kallad due diligence där man vill få svar på vissa viktiga frågor före remissrundan, säger Ingrid Andersson, ordförande i kyrkorådet i Högalids församling. Hon understryker Johannes fråga om att det inte bara är församlingarnas roll som behöver belysas utan också stiftets.

­ -  Vilken främjande och stödjande funktion på vilka områden ska stiftet ha? Vi, och många andra församlingar, har stort behov av vissa tjänster som skulle kunna effektivisera arbetet på församlingsliv, exempelvis önskar vi att stiftet ska ta ansvar för GDPR och IT på ett tydligare sätt. 

Underlaget som stiftet presenterat för församlingarna har stora brister och måste kompletteras med fakta och analyser, enligt Ingrid Andersson.

­ - Tidplanen är en riskfaktor i sig eftersom remissen ska skickas ut redan i maj. En sådan här process kräver delaktighet och medskapande - vilket kräver tid.

Ingrid Andersson säger att samtliga nomineringsgrupper och anställda står enade i frågan om att Högalids församling bör fortsätta som en egen församling.

­

-­­ Vi är inte främmande för argument om att sammanläggningar är nödvändiga i vissa fall. Flera skäl talar dock emot att domkyrkan och Högalidskyrkan skulle ingå i samma församling. Kyrkoantikvarisk ersättning på de nivåer som går till Storkyrkan och Högalidskyrkan nu, är inte realistiskt till en och samma församling i framtiden. Det skulle bli en församling som skulle handla väldigt mycket om fastighetsfrågor. Vi förespråkar i stället en utveckling av det gällande alternativ A.

Ingrid Andersson talar om vikten av särlösning för domkyrkoförsamlingen och hon anser att de föreslagna strukturförändringarna är fel väg att gå för att säkra lösningarna på Storkyrkans problem. Domkyrkans särställning i stiftet måste säkras på andra sätt, anser hon.

Ingrid Andersson tycker att man först måste läsa den nya utredningen om indelningsförändringar och invänta den nya utredning som kyrkomötet beslutade om förra året, om domkyrkornas särställning i stiften.

Den tredje utredningen, som KyrkA låtit Per Hansson göra, visar att större pastorat har svårare att ta sitt arbetsgivaransvar gällande arbetsmiljöfrågor måste också vägas in i analysen, enligt Ingrid Andersson.

- ­Att lägga domkyrkoförsamlingens behov som ett raster på alla andra församlingar är fel. Plan B tar sin utgångspunkt i Domkyrkoförsamlingens särskilda behov, men bortser från våra. Då tänker jag exempelvis på sjukhuskyrkan på Södersjukhuset som är en mycket viktig verksamhet. Vi har två tjänster där, en präst och diakon.

Fakta: Tre förslag

Plan A 

Församlingarna S:t Johannes, S:t Matteus, Adolf Fredrik och Gustav Vasa läggs samman med Domkyrkoförsamlingen till ett pastorat, Norrmalms pastorat.

Framtiden för församlingarna på Södermalm utreds vidare. (Stiftsstyrelsens beslut)

 

Plan B 

Nuvarande Domkyrkoförsamlingens tidigare församlingar Storkyrkoförsamlingen, det som tidigare var Klara och Jakob återuppstår men förändras: Klara församling uppgår i Adolf Fredriks församling och Jakobs församling uppgår i Johannes församling. De fyra församlingarna på Norrmalm blir ett pastorat.

Storkyrkoförsamlingen fogas samman med Högalid och Maria Magdalena och bildar tillsammans Domkyrkopastoratet, med totalt drygt 29 000 medlemmar.

Katarina och Sofia församlingar bildar ett eget pastorat.

 

Plan C 

S:t Johannes, Gustav Vasa och Adolf Fredrik samlas i Norrmalms pastorat.

S:t Matteus församling förblir självständig och ingår inte i Norrmalms pastorat.

Katarina och Sofia församling lämnas som de är i dag, medan Storkyrkoförsamlingen, Maria Magdalena och Högalid tillsammans bildar Domkyrkopastoratet.