”Jätteviktigt att den mörka sanningen om vår historia kommer fram”

Återbegravningen på försoningsceremonin

Bild på procession mot kyrkogården Gammplatsen i Lycksele där 25 näveraskar som innehöll kvarlevor efter samer jordfästes under en återbegravningsceremoni 2019. Foto: Henrik Montgomery / TT 

Under fredagen skedde ett återtagande av mänskliga kvarlevor vid gränsen mellan Finland och Sverige i Tornedalen. Totalt rör det sig om 23 kranier som ska återbegravas på en gravplats i Muodoslompolo.

Detta är en låst artikel. Logga in
DIGITAL PRENUMERATION

9 kr per månad i tre månader

Få tillgång till alla på sajten (ord pris 125 kr/mån) Därefter 50 % rabatt i ett halvår. Avsluta när du vill. 

  • Eget konto med full tillgång till kyrkanstidning.se
  • E-tidning - papperstidningen i digital form
  • Nyhetsbrev, temabilagor, poddar, quiz och det praktiska verktyget Idé & inspiration
Köp

Taggar:

Samer Begravning
Återbegravningen på försoningsceremonin

Bild på procession mot kyrkogården Gammplatsen i Lycksele där 25 näveraskar som innehöll kvarlevor efter samer jordfästes under en återbegravningsceremoni 2019. Foto: Henrik Montgomery / TT 

En gång i tiden när kvarlevorna grävdes upp från Akamellas kyrkogård utanför Muodoslompolo var syftet rasbiologisk forskning. Idag påbörjas en historisk process för att återföra kranierna dit de hör hemma.

I lådorna med kranierna finns endast information om platsen där de grävdes fram, och samlingsnumren vid universitets anatomiavdelning, så de dödas etnicitet är oklar.

- Det är jätteviktigt att den mörka sanningen om vår historia kommer fram. Lika viktigt är det att arbeta med försoning och låta dessa individer få återkomma till den vigda jorden de en gång lagts ner i för sista vilan, säger Inger Junkka, ordförande för Svenska tornedalingars riksförbund – Tornionlaaksonlaiset, STR-T.

Historisk dag

Fredagen blir historisk då repatriering av kvarlevor som inte bara är samiska utan också berör den del av befolkningen som talar meänkieli, tornedalsfinska, inte ägt rum tidigare.

- Det är av stor vikt att båda minoriteterna är med i arbetet, säger Eva Kvist, verksamhetsledare på STR-T.

Historiskt har området runt begravningsplatsen Akamella, som ligger i Pajala kommun vid Muonioälven, befolkats av meänkielitalande folk: tornedalingar, kväner och lantalaiset, och av samer.

Fakta: Bakgrund

2001: Anatomiavdelningen på institutionen för biomedicin vid Helsingfors Universitet återlämnar kvarlevor av 172 avlidna från olika områden till Samemuseet Siida i finska Enare. Bland annat kvarlevor som grävts upp på Akamella kyrkogård, Muodoslompolo, i Sverige.

2022: Informationen kom till kännedom genom en forskningsrapport.

Sedan har Svenska tornedalingars riksförbund –Tornionlaaksolaiset, tillsammans med Svenska kyrkan, samemuséet Siida, Muonio sameby, Sametinget och länsstyrelsen arbetat för ett återtagande av kvarlevorna.

Muséets styrelse beslutade vid sina möten, att alla avlidna skulle repatrieras och återbegravas. Det inrättades en kommitté för processen.

2023: Sommaren 2023 väntas en återbegravning ske. Till dess kommer Pajala församling ansvara för den tillfälliga förvaringen av kranierna.

Fakta: Kväner

Vissa tornedalningar kallar sig kväner - en folkgrupp som historiskt bodde i norra Sverige, Finland och Norge. Kvänska är en dialekt som är lik meänkieli.

Lantalaiset – ordet betyder landsbygdsbor – kallar sig meänkielitalande boende i malmfälten.