– Det handlar inte om att språkkunskap inte är viktigt, tvärt om. Jag är själv invandrare och vet hur mycket språket betyder. Svenska kyrkan är en kyrka med luthersk tradition, där ordet, kunskap och flerspråkighet står högt i kurs, säger Antje Jackelén.
– Men det finns inte stöd i forskningen för att högt ställda språkkrav leder till bättre integration, tvärt om kan det vara kontraproduktivt, leda till exkludering och segregation.
2019 tillsatte regeringen en utredning med uppdrag att lämna ett förslag som innebär att godkänt prov i svenska och grundläggande samhällskunskap ska vara ett krav för medborgarskap i Sverige.
I januari lämnade utredningen ett sådant förslag. Kunskapen ska kunna visas på olika sätt. Genom ett digitalt medborgarskapsprov bestående av två delar; ett delprov i svenska och ett i samhällskunskap, eller genom exempelvis godkända gymnasiebetyg. Kunskapskravet ska omfatta personer mellan 16 och 66 år och föreslås träda i kraft 1 januari 2025.
I sitt remissvar till regeringen avstyrker Svenska kyrkan förslaget.
– Det är rätt att ha krav för medborgarskap, och det finns redan rimliga sådana krav i lagstiftningen. Men att göra det skydd som medborgarskapet innebär beroende av en viss språknivå, oavsett förutsättningar, riskerar att motverka sitt syfte. Det är bättre att främja språkkunskaper på andra sätt, säger ärkebiskop Antje Jackelén.
Hur borde språkkunskaper främjas istället?
– Om vi ser tillbaka till 2015-2016 då ett stort antal flyktingar kom till Sverige var det över 80 procent av Svenska kyrkans församlingar och pastorat som engagerade sig. Många flyktingar fick då sina första kunskaper i svenska och sociala kontakter genom kyrkans språkkaféer. Gemenskapen betydde också mycket. Gudstjänster är även en mycket bra miljö för språkträning.
– Det finns olika hinder för att lära sig svenska, som att sitta fast i en miljö där man inte kommer i kontakt med språket. Vi lär oss språk genom att komma ut i sociala sammanhang och arbetslivet. Det är därför ungdomar skickas på språkresor. Det är effektivare än att bara plugga på glosor.
Om krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap införs för svenskt medborgarskap anser Svenska kyrkan att vissa ändringar bör göras i förslaget.
– Kunskapsnivån som krävs borde vara lägre än vad som föreslås för att minimera risken för segregation och att ojämlikheter förstärks. Hänsyn borde också tas till människor som inte har samma förutsättningar att tillgodogöra sig språkkunskaper.
Svenska kyrkan instämmer i utredningens bedömning att det behöver vidtas åtgärder för att kvinnor, som ofta är mer utsatta, ska ges samma förutsättningar som män att förvärva svenskt medborgarskap och uppmanar regeringen att lägga fram konkreta förslag.
– Vi har ålagt oss att alltid ha barnperspektivet i åtanke. Vi menar att barn inte ska omfattas och att åldersgränsen ska vara 18 år, säger Antje Jackelén.
