Bunkeflo kyrka är med sitt höga torn ett välkänt landmärke i Malmö. Men den bristfälliga byggnadstekniska kvalitén har lett till stora problem och sedan 2017 är den stängd för allmänheten.
Nu beviljas dock Malmö pastorat 15 miljoner kronor i kyrkoantikvarisk ersättning (KAE) för att säkra kyrktornet.
- Det är en absolut nödvändig åtgärd, vi riskerar annars att tornet rasar vid en kraftig storm, säger Malmö pastorats fastighetschef Lena Winbladh.
För pastoratet är det en stor investering
Även om ingen annan kyrka får lika mycket i KAE som Bunkeflo så kommer bidraget bara täcka halva kostnaden, den andra halvan får pastoratet stå för.
- När det handlar om sådana byggnader så kan vi inte anlita vilka hantverkare som helst, det krävs expertis. Och bara att sätta upp ställningen runt en sådant torn kostar någon miljon, säger hon.
Lena Winbladh betonar att ett stormsäkrat torn inte leder till att kyrkan kan tas i bruk igen.
- Att öppna kyrkan är en helt annan fråga. Det krävs mycket omfattande åtgärder för att vi skulle kunna återuppta aktiviteten i kyrkan.
Men fungerar det i längden att lägga så mycket pengar på en kyrka som inte används?
- Nej, det fungerar inte. Men vi fick ett föreläggande av länsstyrelsen att göra detta, och då får vi kavla upp ärmarna och sätta igång, säger hon.
Hon hänvisar också till kulturmiljölagen, som ålägger församlingar och pastorat att sköta kulturarvet i form av kyrkobyggnader för eftervärlden.
Diskuterat om kyrkan kan rivas
Hon berättar att det har diskuterats andra lösningar för Bunkeflo kyrka, som att riva tornet eller hela kyrkan, men att sådana insatser också är kostsamma och skulle väcka starka känslor.
- För många i Malmö är tornet ett landmärke, säger hon.
Lena Winbladh skulle önska en diskussion om prioriteringar. I Lunds stift var det vid förra sekelskiftet en byggboom då det uppfördes flera hundra tegelkyrkor.
- Väldigt många byggdes lite snabbt, och kanske med undermåligt material, säger hon.
Hon ställer frågan om alla dessa tegelkyrkor, som var och en inte är unik, ska bevaras och få lika mycket KAE som unika eller ovanliga kyrkobyggnader.
- Jag tycker att man borde göra någon typ av prioritering när det gäller kulturmiljöer. Jag förstår att det även finns andra värden, som att människor har en historia som är knuten till en kyrka, men vi borde kunna titta på kulturmiljövärdet och göra en prioritering, säger hon.
Kommer att krävas prioriteringar
Om alla kyrkor ska bevaras och hållas öppna krävs det stora höjningar av KAE, menar hon.
- 460 miljoner kronor räcker inte någonstans, då borde det vara 1,2 miljarder. Men även ett högre KAE kommer att kräva prioriteringar, säger Lena Winbladh.
