Doktoranden och diakonen Elinn Leo Sandberg har kartlagt hur många församlingar och pastorat som arbetar med matbistånd. Den visar att 86 procent av de svarande arbetar med att ge matbistånd till utsatta människor.
Sätta press på kommuner
En av dem är Fässbergs församling i Mölndal. Där får 160 hushåll matkassar varannan vecka, sedan år 2020. De samarbetar med Stadsmissionen. Församlingsherde Johannes Imberg säger att det är en bra verksamhet men att Svenska kyrkan måste sätta press på kommuner och att politikerna bör hitta en lösning på matfattigdomen.
Carita Ibarra Kristensen, diakonal samordnare i Mölndal, har samma inställning:
– Det är synd att samhället ser ut så här. Vi förstår att detta är en sista utväg för människor.
Elinn Leo Sandberg är förvånad över det kartläggningen visar.
– Jag trodde inte att det skulle vara så pass utbrett och att så många som behöver matbistånd också får andra ersättningar.
Otillräckligt skyddsnät
Bland dem som söker kyrkans hjälp finns människor som inte får något stöd från det offentliga, men en stor del har pension eller har olika offentliga ersättningar, exempelvis försörjningsstöd. Många diakoner upplever att människor blir hänvisade till kyrkan från socialkontor när det offentliga skyddsnätet inte räcker till längre. Elinn Leo Sandberg anser att en sådan urholkning pågår.
– Civilsamhället har gått från att ha en sekundär roll när det gäller att tillgodose människors basala behov, till att få en större, kompletterande roll. Ju mer civilsamhället kliver in och arbetar med det, desto större är risken att socialtjänsten tar ett steg tillbaka.
Kan permanentas
Matbistånd kan exempelvis vara utdelning av matkassar, matservering och presentkort.
Under 1990-talets finanskris arbetade diakonin i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland med matbistånd. Då ansågs det vara en tillfällig lösning men det har kommit att bli en institution där. Elinn Leo Sandberg ser att en liknande utveckling kan vara på väg i Sverige – många har arbetat med matbistånd under pandemin och sedan fortsatt.
Varierande resurser
– Materiellt bistånd såsom mat är en grundläggande diakonal uppgift, men det finns risker med att kyrkan tar allt större ansvar för att tillgodose människors basala behov, säger Elinn Leo Sandberg och uppmanar Svenska kyrkan nationellt, såväl som församlingar, att ta ett brett grepp om frågan.
– Diakonin bedrivs med stor variation mellan församlingar beroende på resurser. Det gör att församlingsbor har väldigt olika tillgång till hjälp och stöd och på det sättet är civilsamhällets hjälp ojämlika.
Olika samarbeten
Många församlingar har relativt låga kostnader för matbiståndsverksamheter tack vare samarbeten med andra aktörer i civilsamhället och att de får matdonationer.
Det var 336 av landets 593 kyrkoherdar som svarade på enkäten. Men Elinn Leo Sandberg antar att det är fler församlingar runtom i landet som ger matbistånd, än de som svarade.
– Det finns ingen anledning att tro att de kyrkoherdar som inte har svarat arbetar i församlingar eller pastorat som inte ger matbistånd.
