Glädje över samisk psalmbok – nu behövs fler som kan använda den

– Vi är förstås jätteglada  över att vi har en nordsamisk psalmbok. Det är bra för de församlingar som har många nordsamisktalande, säger Ingrid Inga. Foto: Lisbeth Hoppi, Marie Birkl

Den nordsamiska psalmboken med 346 psalmer och sånger är färdig efter tio års arbete. Ingrid Inga är glad över resultatet, men efterlyser samtidigt präster, diakoner och andra svenskkyrkliga medarbetare som talar samiska.

Detta är en låst artikel. Logga in
DIGITAL PRENUMERATION

Få tillgång till allt på sajten!

Första månaden 9 kr (ord pris 125 kr) Därefter 50 % rabatt i ett halvår. Avsluta när du vill. 

  • Eget konto med full tillgång till kyrkanstidning.se
  • E-tidning - papperstidningen i digital form
  • Nyhetsbrev, temabilagor, poddar, quiz och det praktiska verktyget Idé & inspiration
Köp

Taggar:

Samiska rådet
– Vi är förstås jätteglada  över att vi har en nordsamisk psalmbok. Det är bra för de församlingar som har många nordsamisktalande, säger Ingrid Inga. Foto: Lisbeth Hoppi, Marie Birkl

– Vi är förstås jätteglada  över att vi har en nordsamisk bibel och en nordsamisk psalmbok. Det är bra för de församlingar som har många nordsamisktalande, de flesta finns nog inom Luleå stift i Norr- och Västerbotten men även i församlingar i andra delar av landet, säger Ingrid Inga, ordförande i Samiska rådet i Svenska kyrkan och även ledamot av Sametinget.

– Att vi har de kyrkliga böckerna på samiska synliggör samiskt kyrkoliv och samisk andlighet och vi kan läsa ur dem vid förrättningar och i gudstjänster. Språket är en av de viktigaste bitarna i en kultur.

– Men jag vill samtidigt poängtera att det krävs mer än så för att det inte bara ska förbli ord utan för att vår kultur och vårt förhållningssätt blir synligt. Vi måste ha präster och diakoner som kan använda de kyrkliga böckerna och där finns en stor brist.

– Det finns mycket mer man kan göra för att utöka rekryteringsbasen för medarbetare i Svenska kyrkan som talar samiska, säger hon.

Ingrid Inga har många tankar kring hur man kan göra för att utöka den basen, bland annat talar hon om utbyte mellan samiska lärosäten och prästutbildningen i Sverige samt stiften, men också om stipendier för unga samer.

– I Sápmi har vi ett nordiskt perspektiv och vi tittar bland annat på den samiska högskolan i Kautokeino i Norge där man kan studera samisk tro och andlighet. Vi måste vidga perspektivet för att på riktigt göra synligt att vi har två folk och två kulturer i Sverige och för att visa på möjligheterna att studera vidare.

Ingrid Inga lyfter också fram Bo Lundmarks nyutgivna fastebok På nötta och nyröjda stigar i Sápmi där han skriver om den samiska andligheten.

– Han har levt bland samer och beskriver så fint mycket av samisk tro och andlighet. 

Psalmerna i den nordsamiska psalmboken är översättningar av psalmer och sånger från svensk, norsk och finsk tradition och innehåller även evangelieboken liksom en bönbok.

Redan 1992 tog kyrkomötet beslutet om att ta fram en psalmbok på nordsamiska. Tio år senare beslutade Samiska rådet i Svenska kyrkan om det långsiktiga målet psalmböcker på lule-, nord- samt sydsamiska. 

I mars 2005 bildades en psalmsångsgrupp för det nordsamiska. Arbetet med psalmboken inleddes 2011 och leddes av professor emeritus Olavi Korhonen på uppdrag av avdelningen för kyrkoliv på kyrkokansliet i Uppsala. En arbetsgrupp bestående av Olavi Korhonen, Valborg Mangs Märak och Nils-Henrik Sikku slutförde arbetet.

Åsa Nyström, biskop i Luleå stift, sa tidigare i ett uttalande:

– Livets alla dimensioner, i tro och liv, uttrycks allra bäst när orden kommer med det språk och den kultur som format en som människa. Att få sjunga på sitt hjärtas språk ger en direkt koppling till en människas innersta.