I höstas antog kyrkomötet en översättning av kyrkohandboken i urval till svenskt teckenspråk. På pingstdagen den 28 maj tas handboken i bruk. Det firas med en gudstjänst i Uppsala domkyrka helt och hållet på teckenspråk.
Översättning av kyrkohandboken till svenskt teckenspråk innehåller ett liknande urval som de andra 14 översättningar som har godkänts av kyrkomötet. Här finns översättningar för högmässa, dop, konfirmation, vigsel, begravning och bikt.
Jonas Persson, sjukhuspräst i Malmö, har varit redaktör för alla översättningarna, så även den till svenskt teckenspråk. Han berättar att han har agerat bollplank för översättargruppen, bestående av Barbro Lilja Brattgård, stiftsadjunkt i Skara stift, Mats Jonsson, lingvist, teckenspråkslärare och översättare samt Akar Holmgren, diakon och teckenspråkstolk.
Översätter från skrift- till talspråk
– Det som skiljer vår översättning från de övriga handboksöversättningarna är att vi översätter från ett skriftspråk till ett talspråk. Det vi nu lämnar ifrån oss är en talad översättning, inte en skriven, säger Akar Holmgren.
Under arbetet med översättningen var hon stiftsdiakon i Härnösands stift, i dag jobbar hon i Kramfors pastorat.
Även till den gamla kyrkohandboken från 1986 har funnits en översättning till svenskt teckenspråk. Men eftersom Svenska kyrkan antog en ny kyrkohandbok 2017, behövdes en ny översättning. Översättningen av kyrkohandboken består av filmer där Akar Holmgren tecknar. Sedan förra veckan är de tillgängliga i webbverktyget för kyrkohandboken som nås via Svenska kyrkans webbplats.
– Vi har varit modigare än den grupp som översatte 1986 års kyrkohandbok. Översättningen ligger inte lika nära svenska, utan vi har vågat göra korrekt teckenspråk av den. Men det har ändå varit en utmaning att finna rätt stilnivå, eftersom det är kyrklig text och inte vardagsspråk, säger Akar Holmgren.
Kommer närmare ursprungstexten
Svenskt teckenspråk skiljer sig grammatiskt från svenskan, med annan syntax och genuina tecken som inte alltid går att översätta rakt av till svenska. I vissa fall har översättarna istället gått tillbaka till den grekiska originaltexten. Till exempel för att översätta frasen “Låt ditt rike komma” i Herrens bön.
– Ordet komma blir väldigt platt, det blir att anlända, komma hit och när man tecknar det blir det inte riktigt bra. I den gamla översättningen används istället tecknet för växa eller breda ut sig med tolkningen “låt ditt rike blir större och större”, säger Jonas Persson.
Han berättar att gruppen diskuterade och gjorde tolkningen att grundtexten inte försöker säga att Guds rike ständigt ska växa, utan att det ska upprättas och bli till.
– Då valde vi att istället verbet bilda, skapa, säger Akar Holmgren.
– När man gör det tecknet i Herrens bön på teckenspråk, blir det tydligare vad det egentligen står i originaltexten än på svenska, säger Jonas Persson.
Symboliskt att ta boken i bruk på pingstdagen
Handboken riktar sig främst till präster och andra gudstjänstledare som använder teckenspråk i sin tjänst.
– Det är inte ett pedagogiskt material för den som inte behärskar språket, det är ett verktyg för oss som använder oss av handboken i gudstjänster. För både de som är anställda och våra församlingsmedlemmar som har svenskt teckenspråk har som förstaspråk, är det stort att få de här texterna till sitt modersmål, säger Akar Holmgren.
Att översättningen av kyrkohandboken tas emot just på pingstdagen är väl valt eftersom Bibeltexten från Apostlagärningarna som läses handlar om människor som förstår varandra, trots att de talar olika språk.
– Vi vill uppmärksamma att Svenska kyrkan översätter och vi är stolta över det. Det är teologi att översätta och låta människor fira gudstjänst på sitt eget språk, säger Jonas Persson.
