Redan 2016 beslutade kyrkomötet att ta fram ett förslag till en reviderad psalmbok, som skulle fungera tillsammans med den nya kyrkohandboken. Förra året förtydligade kyrkomötet uppdraget och nu har förstudien påbörjats.
– Psalmerna hör till våra bekännelsedokument. Biblar har man inte alltid haft råd med, men psalmboken kom väldigt tidigt in i folkbildningen. Det är en fråga som engagerar och en revision måste göras med alla aspekter inkluderande, säger Henrik Tobin, koordinator för förstudien och musikaliskt sakkunnig.
Inom ramen för förstudien ska kartläggas vilka psalmer som i dag faktiskt används i församlingarna. Genom en kvalitetsundersökning ska även församlingarna få komma med önskemål om ändringar och tillägg.
– Det handlar inte bara om den allmänna gudstjänsten, utan om hela församlingens psalmanvändning. Vad man önskar till exempel för barngrupperna, för ungdomarna eller för besöken på äldreboenden.
Dessutom ska förstudien innehålla en rättslig analys som ser över vilka ändringar som är tillåtna utifrån upphovsrätten.
– Det finns fall där upphovsrättsinnehavaren kräver att psalmen ska finnas med oförändrad eller inte alls. Den uppmärksammade psalmen ”Fädernas kyrka i Sveriges land”, föll till exempel bort 1986, främst på grund av en upphovsrättsfråga, säger Henrik Tobin.
Ytterligare ett uppdrag för arbetsgruppen blir att se hur en ny version av psalmbok kan påverka det ekumeniska fältet i Sverige. I Den svenska psalmboken 1986 är de 325 första psalmerna i dag gemensamma för en rad samfund.
– Där behöver vi se vilka samfund som vill ha en gemensam ekumenisk del och hur det ska se ut. Det finns till exempel psalmböcker utomlands som har ekumeniska psalmer, inte som en särskild del, men som ingår i den löpande psalmnumreringen.
I förra veckan presenterades förstudiens upplägg för kyrkomötets gudstjänstutskott och Henrik Tobin säger att det ledde till givande diskussion.
– Det kom fram önskemål om områden som bör beaktas. Barnperspektivet nämndes. Även psalmboken som en del av Svenska kyrkans teologiska och samhälleliga identitet nämndes.
Vad ser du själv som de stora utmaningarna med att ta fram en ny version av psalmboken?
– Det bästa man kan tänka sig är att en psalmbok skulle fungera som en ingång till kyrkans liv. Till kyrkans gudstjänst och kyrkans vardag. Den ska vara uttryck för den tradition vi står i och samtidigt vidga perspektiven och visa att Svenska kyrkan inte bara är en nationalkyrka, utan även sträcker sig utanför landets gränser.
I förstudiens arbetsgrupp finns förutom Henrik Tobin även Karin Tillberg, teologisk sekreterare, Edith Skarke, upphovsrättsjurist, Dag Tuvelius, kommunikatör samt Ann-Katrin Bosbach, tillförordnad enhetschef.
I november nästa år ska en delrapport presenteras och hela förstudien väntas vara klar år 2021.
