Uppdaterad. Det öppna brevet vänder sig direkt till personer som är trans. Det tar sin utgångspunkt i de debatter som under den senaste tiden förts i media kring transpersoner och deras rättigheter.
”Under en längre tid har vi sett och hört så många röster som talat om dig, och som velat begränsa ditt liv. Nu kan vi inte längre vara tysta,” skriver brevförfattarna.
En av dem är Cecilia Redner, stiftsadjunkt för barn- och ungdomsfrågor i Västerås stift:
– Det här brevet är skrivet av allierade till transpersoner. Utifrån personliga erfarenheter, men också utifrån våra arbetsuppgifter i Västerås stift där vi möter hbtq-ungdomar och många som identifierar sig som trans, så har vi sett att det hänt något med samtalsklimatet som är väldigt sorgligt och som drabbar hårt.
Brevförfattarna riktar kritik mot media som de menar ger utrymme åt ett hat som riktas mot transpersoner och mot den feministiska rörelsen som brevskrivarna menar i många fall exkluderar transpersoner från sin rättighetskamp.
Cecilia Redner säger att utifrån definitionen att det är människorna som tillsammans är kyrka så är Svenska kyrkan också trans.
– Kyrkan behöver höja sin röst och visa de som känner sig ensamma och utsatta just nu att kyrkan finns här, en del av kyrkan är också trans. Det kanske inte alltid är så lätt att se när du är en ung, utsatt transperson i dag.
– Sedan tror jag personligen att det är väldigt viktigt att kyrkan uttalar sig, för vi har en historia som inte är särskilt fin när det gäller hur vi har uttalat oss tidigare och även i dag görs en del saker i kyrkan eller religionens namn som inte är så fina.
När brevet publicerades hade det 940 underskrifter, men det fortsätter hela tiden att trilla in nya namn, berättar Cecila Redner. De som skrivit under är personer som på olika vis har en anknytning till Svenska kyrkan. Det kan vara anställda, förtroendevalda eller medlemmar.
– Det viktigaste vi vill uppnå är om någon kan känna en känsla av att inte vara lika utsatt och mindre ensam.
– Det andra är att vi faktiskt som kyrka vågar stå upp när vi ser att människor far illa. När det är något som inte känns bra behöver vi våga visa det, för vi är många som tänker så. Men det absolut viktigaste är att vi når de som berörs.
Västerås stift har länge arbetat aktivt med att skapa mötesplatser för hbtq-ungdomar.
– Den här gruppen blir synlig i vårt arbete eftersom de finns här. Kyrkans uppgift är att dela det som är svårt i livet och just nu är det här svårt för den här gruppen, säger Cecilia Redner.
Peter Forsberg, domkyrkokaplan i Västerås, har också varit med och skrivit brevet. Han säger att kritiken mot media handlar om det som brevförfattarna anser vara en förskjutning i vad som är okej att säga och inte om transpersoner i det offentliga samtalet.
– Egentligen började det för två år sedan med Uppdrag gransknings ”Tranståget och tonårsflickorna”. Där felkönas till och med transpersoner och efter det har det blivit rumsrent att säga sådana saker.
Uppdrag granskning berättade bland annat om unga personer som ångrat sin könskorrigering. Programmet kritiserades av bland andra RFSL för att vara ensidigt.
Transperspektivet inom feminismen har varit en fråga som lyfts på tidningarnas debattsidor med jämna mellanrum de senaste åren. Nyligen väckte exempelvis Kajsa Ekis Ekmans bok Om könets existens nytt liv i debatten. I boken argumenterar hon för att uppluckringen av det biologiska könet riskerar att slå mot kvinnorna. Boken har mötts av stark kritik i transvärlden och RFSL har tagit fram en lista på vad organisationen anser vara 100 faktafel i boken.
– Jag är inte så intresserad av att nämna olika debattörers namn. Det som det handlar om är att det blivit okej att föra ett sorts samtal i offentligheten som helt ifrågasätter om transpersoner ens finns och det vill vi stå upp mot och säga att det inte är okej, säger Peter Forsberg.
Västerås stift publicerar det öppna brevet just nu eftersom det den 17 maj är IDAHOT-dagen, den internationella dagen mot homo-, trans- och bifobi.
– En kyrka som ska leva i Jesu efterföljd måste alltid stå på den förtrycktas sida och hbtqi-personer är också en grupp som historiskt sett varit förtryckt av kyrkan och som är extra hårt ansatt.
