Pandemin orsakar miljardtapp för Svenska kyrkan

Pandemin får stora konsekvenser för kyrkans ekonomi. I år väntas resultatet av nationella nivåns kapitalförvaltning bli 1,1 miljarder lägre än 2019. Församlingarnas finansnetto väntas bli 600 miljoner lägre.

Dessutom gör inställda gudstjänster och evenemang att kollekter, gåvor och deltagaravgifter minskar med 60 miljoner och intäkten från Svenska kyrkan i utlandet med 15 miljoner. Det visar prognoser som Svenska kyrkan tagit fram, utifrån Sveriges kommuner och regioners aprilprognos.

Erika Brundin, ställföreträdande generalsekreterare för Svenska kyrkan, poängterar att det handlar om just prognoser, som är osäkra och kan ändras.

 – Det här är en ögonblicksbild och vi kan konstatera att det som är huvudfrågan nu är att följa utvecklingen. Men det är betydande effekter vi ser som kommer ha betydelse för alla delar av Svenska kyrkan.

Under 2021–2023 väntas intäkterna minska med 1,5 miljarder, på grund av pandemin. Det beror till största delen på att årets uppsägningar och permitteringar av medlemmar i Svenska kyrkan påverkar intäkten från kyrkoavgiften 2022. Men här finns också inräknat lägre intäkter från kollekter och Svenska kyrkan i utlandet, samt minskad utdelning från prästlönetillgångarna 2021.

Erika Brundin säger att kyrkan under lång tid arbetat för att möta en utveckling med minskande intäkter, bland annat genom åtgärder som digitalisering, samverkan och översynen av fastighetsbeståndet.

 – De här siffrorna handlar om att det går snabbare än vi tänkt oss. Det blir viktiga prioriteringsuppgifter nu för alla. 

Prognosen presenterade på ett möte med kyrkostyrelsens arbetsutskott och stiftens presidier i början av maj. Då skulle egentligen nationella nivåns sparkrav varit huvudfrågan, men i stället stod pandemin i centrum.

Vad gäller ekonomin lyftes särskilt situationen för stiftsgårdarna, som drabbats snabbt och hårt, säger Erika Brundin.

– Här fanns ett problem som många satt med. Det är en fråga som kyrkostyrelsen nu tydligt har hört.

Vilket stöd efterfrågade stiften från den nationella nivån?

–  Analys, forskning, digitalisering, samverkan och gemensam kommunikation var de tydligaste delarna som lyftes.

–  Det ansågs värdefullt att nationella nivån har kapacitet att göra analyser, prognoser och forskning som blir relevant, särskilt i situationer då saker ändras. Och vi har alla nu, under coronapandemin, sett hur viktig digitaliseringen är för många delar av församlingarnas verksamhet

Hur ska man göra för att möta nedgången i ekonomin?

– Administrativ samverkan och digitalisering är en del av det. Möjligen kan också kommunikation vara det.

Kyrkostyrelsens arbetsutskott håller nu på att färdigställa skrivelsen ”Verksamhet och ekonomi” inför kyrkomötet. Beslut ska fattas den 9 juni och det osäkra läget kommer att tas upp, säger Erika Brundin.

– Det är otroligt svårt att veta i juni var vi kommer att stå när kyrkomötet möts i september, oktober. Det blir i den kontexten kyrkostyrelsen kommenterar de behov och frågor som man nu fått framställda för sig. Vilka förslag som kan komma där får vi se.