Pandemin sätter press på begravningsverksamheten

Stockholm var värst drabbat av corona i våras, vilket då slog hårt mot begravningsverksamheten.

– Hösten var däremot något lugnare. Nu har vi sett att det hopar sig lite, som alltid efter storhelgerna, men läget är under kontroll. Skulle något exceptionellt hända har vi extrapersonal som kan hjälpa till i krematoriet, säger Margareta Wallberg, tillförordnad kyrkogårdschef i Huddinge.

Hittills har endast ett fåtal i personalen varit lindrigt sjuka i covid-19. Svenska kyrkan i Huddinge har fyra begravningsplatser och på den största, S:t Botvids, finns gott om gravplatser. Tommy Östher, kyrkogårdchef i Solna, beskriver en liknande situation.

– Jag skulle vilja säga att vi nästan har en normalnivå här just nu. I våras var det väldigt tufft, då hade vi en överdödlighet på 100 procent ett tag, men det gick att hantera. Sett till helåret 2020 blev överdödligheten låg och hos oss har det inte lett till några långt­gående konsekvenser.

I Göteborg är läget ett annat.

– Hos oss börjar det bli trångt i kistkylarna. Bårhusen i Göteborg har haft en hög belastning och kistlagt avlidna snabbare än vanligt. Det gör att de får ligga längre i kylarna vid kapellen före begravningsceremonierna, säger Katarina Evenseth, begravningschef i Svenska kyrkan i Göteborg.

Ett generellt storstadsproblem, som blivit extra kännbart i Göteborg under pandemin, är att staden förtätas och att det inte finns tillräckligt med mark avsatt för gravplatser. Nu märker man av en större efterfrågan på gravplatser.

– Vi har ingen överdödlighet här ännu men beroende på utvecklingen så kan gravmarken ta slut tidigare än beräknat. I Göteborgs stad har en grupp nyligen tillsatts för att skyndsamt ta fram möjliga alternativ till platser.

En osäkerhetsfaktor under pandemin är att sjukfrånvaron kan öka snabbt. Kyrkogårdsförvaltningen i Göteborg har redan haft en del gravgrävare och administrativ personal som varit sjuka i covid-19, eller hemma på grund av symtom.

– Nu är de flesta tillbaka men det blir tufft när både belastningen och frånvaron ökar samtidigt. Vi har en stor personalstyrka som ofta kan täcka upp för varandra. Det som oroar mig är om vi skulle få ett större utbrott bland personalen i krematoriet, där speciell utbildning krävs, säger Katarina Evenseth.

I Oskarshamn i Växjö stift är läget ansträngt. Det beror delvis på coronarelaterade dödsfall. Men antalet dödsfall brukar gå upp och ner, och man ser nu även en naturlig puckel.

– Det kan vara så att en del av den puckel som skulle ha kommit i våras, till följd av influensa och vinterkräksjuka, sköts fram när åtgärder vidtogs på äldreboenden för att begränsa spridningen av covid-19, säger Jens Robertsson, kyrkogårdschef i Oskarshamns församling.

Oskarshamn har ännu gott om kylplatser för kistor och det är inte långa väntetider på begravningsceremonier. Det är främst i krematorieverksamheten som situationen är pressad. Där tas en stor andel avlidna för direktkremering emot.

– Vi hinner med allt men måste köra på övertid. Det är påfrestande både för personalen och utrustningen. Vi klarar den här nivån ett bra tag till, men det är viktigt att göra regelbundna serviceuppehåll. Annars kan det bli stora haverier och ta tid att komma i gång igen.

Både i Göteborg och Oskarshamn förs en kontinuerlig dialog med begravningsentreprenörer och bårhus för att hålla koll på hur många avlidna som är på väg.

– Det har vi i vanliga fall också men det är extra viktigt nu, säger Jens Robertsson.