Pastorn: "Om du vill injicera, ring mig"

Pastor Lawrence Bishop i Ohio i USA har öppnat sin kyrka för opioidkrisens offer. Foto:Pontus Lundahl/TT
Pastor Lawrence Bishop i Ohio i USA har öppnat sin kyrka för opioidkrisens offer. Foto:Pontus Lundahl/TT

14 begravningar på tio dagar — och alla var människor som dött av heroinöverdoser. De avlidna kom från samhällets alla skikt och de flesta var under 30 år. Pastor Lawrence Bishop och hans mamma, som också är predikant, har haft bråda dagar.

Detta är en låst artikel. Logga in
DIGITAL PRENUMERATION

En månad 9 kr

Få tillgång till allt på sajten i en månad för 9 kr. Därefter förnyas prenumerationen löpande med 105 kr/månad. Avsluta när du vill. 

  • Eget konto med full tillgång till kyrkanstidning.se
  • E-tidning - papperstidningen i digital form
  • Nyhetsbrev, temabilagor, poddar, quiz och det praktiska verktyget Idé & inspiration
Köp
Pastor Lawrence Bishop i Ohio i USA har öppnat sin kyrka för opioidkrisens offer. Foto:Pontus Lundahl/TT
Pastor Lawrence Bishop i Ohio i USA har öppnat sin kyrka för opioidkrisens offer. Foto:Pontus Lundahl/TT

- Vi var tvungna att göra något, säger Bishop som öppnat sin kyrka i Ohio för opioidkrisens offer.

Den första insikten om krisens allvar kom 2014. Då ringde Lawrence Bishops kusin, som jobbar på ett bårhus, och berättade förtvivlat om mängden unga som dött i överdoser som kommit in dit.

- Jag stod och predikade när jag fick en idé: Vi tar kyrkan till dem, vi åker dit heroinet är, berättar pastorn.

Bishop är känd som en man som går sina egna vägar. Han sjunger i ett rockband och har ridit rodeo inne i kyrkan. Nu var han uppfylld av tanken att skapa konserter där människor kunde döpa sig i områden där mycket knark var i omlopp.

Resultatet blev Hope over Heroin, en organisation som fortfarande arrangerar ambulerande hjälpkonserter i USA:s opioiddrabbade Mellanvästern.

- Vi samarbetade med andra lokala kyrkor och behandlingscenter och vi samlade in pengar till produktionen. Tusentals människor kom och hundratals döptes varje kväll, berättar Bishop.

Själv försökte han prata med så många missbrukare han kunde i samband med konserterna och han lämnade ut sitt mobilnummer vitt och brett.

- Jag måste ha gett det till tusentals knarkare. "Om du vill injicera, ring mig", sade jag. Det var det jag kunde göra.

- Och vissa ringde. Kunde jag inte åka till dem själv såg jag till att någon annan gjorde det.

I dag har Bishop lämnat Hope over Heroin och verkar främst genom sin egen kyrka Solid Rock Church. Helgedomen ligger invid motorvägen norr om Cincinnati och är som ett samhälle i miniformat. Här finns ett gym, en baskethall, ett boende för utsatta kvinnor (många av dem tidigare opioidmissbrukare), läxläsning för unga — och en enorm Jesusstaty vid en damm.

Man behöver inte sitta många minuter vid fikabordet, nära församlingens kansli, för att förstå att många anställda varit i opioidernas våld.

- Jag ville bara vara avtrubbad, berättar James Long, som är assistent i kyrkan.

Den tidigare musikern och servitören berättar om en faderslös uppväxt och en mamma som försökte försörja fem barn. Hur han började med knark som 13-åring och att det blev en resa som gjorde att han hamnade i fängelse, såg sin missbrukande flickvän dö och till slut låg på en väns garageuppfart och kräktes blod.

- Jag har provat allt. Varken fängelse eller behandlingshem fungerade — så jag sökte mig till Jesus, säger han.

Ohio är en av de delstater som drabbats hårdast av USA:s opioidkris, som har sin upprinnelse i att läkemedelsbolag på 1980- och 90-talen brett och aggressivt började marknadsföra värktabletter med opioider — utan att lyfta beroendeproblematiken. Många människor fick receptförskriven medicin för exempelvis ledvärk, utvecklade beroende och gick så småningom över till gatans heroin.

I bara Ohio dog nästan 4 300 människor i opioidöverdoser 2017. Det motsvarar 39,2 dödsfall per 100 000 invånare vilket är den näst högsta andelen i USA där genomsnittet ligger på 14,6.

Att beroendeepidemin slagit så häftigt här har flera förklaringar. Ohio har haft stor tillverkningsindustri, vilket resulterat i förslitningsskador hos många invånare. Och några mil norr om Lawrence Bishops kyrka möts två jättelika motorvägar, en som går från Florida till Kanada och en som går i östlig-västlig riktning. Den korsningen har många knarkkarteller fokuserat sin verksamhet på, enligt pastorn.

Det är just deras knark som lockar beroende när deras läkare slutat skriva ut opioidpreparat.

I måndags skulle en stor federal rättegång inledas i Ohio mot främst de läkemedelsbolag som anses bära ansvar för beroendeepidemin. Men bara timmar före start nådde två Ohiolän och fyra läkemedelbolag en förlikning värd motsvarande 2,5 miljarder kronor

Ytterligare flera tusentals stämningar står dock på tur och förhandlingar om en global jätteuppgörelse värd 480 miljarder kronor i kompensation och donationer till behandlingscenter pågår, enligt tidningen The New York Times.

I kyrkan tycker många att det är bra med ansvarsutkrävande men man är rädd för att rättegångar ger knarket på gatan en skjuts. Medlemmarna vittnar om 15-åringar som tar heroin och 60-åringar som prostituerar sig för att kunna köpa knark

- Ju mer de klämmer åt läkemedelsbolagen, ju gladare blir kartellerna, säger Bishop.

TT: Hur ser du på presidentens insatser mot opioidkrisen?

- Jag älskar allt som president Donald Trump gör men det här problemet är för stort för staten.

Tina Magnergård Bjers/TT

Fakta: Opioider

Opioider — som exempelvis heroin, morfin och kodein — framställs i vissa fall från råopium, som utvinns ur växten opiumvallmo, i andra fall på syntetisk väg. Dess smärtstillande och berusande egenskaper har används under flera tusen år och används fortfarande under kontrollerade former som smärtstillande läkemedel i sjukvården.

I praktiken påverkar opioiderna kroppens centrala nervsystem. Den omedelbara effekten är starka känslor av vällust samt att hunger, smärta och sexuell lust kan försvinna. Opioiderna är beroendeframkallande eftersom de ger ett kraftigt rus och kroppen snabbt utvecklar tolerans emot dem. Abstinenssymptomen är svåra. För stora doser kan leda till andningsstillestånd och död.

Källa: Beroendecentrum, Medibas med flera

Fakta: Opioidkrisen i USA

USA:s hälsomyndighet Health and Human Services har slagit fast att USA härjas av en opioidepidemi utan motstycke.

Den anses ha sin grund på 1980- och 1990-talen, då flera läkemedelsbolag började marknadsföra starka värktabletter. I vetenskapliga tidsskrifter argumenterades för ett samhälle där människor var smärtfria, men utan att eventuell beroendeproblematik lyftes. Recept för årslånga bruk skrevs ut för exempelvis ryggvärk, till skillnad från tidigare då opioider — ofta i form av morfin — användes mer selektivt.

Amerikaner åt de beroendeframkallade tabletterna, utvecklade tolerans och ökade sina doser. Om deras läkare vägrade att förnya recepten sökte de sig till svarta marknaden. På 1990- och 2000-talen började människor dö i tusentals i överdoser av främst morfintabletter, heroin eller dess kraftfulla syntetiska kusin fentanyl.

2017 dog 47 600 människor i opioidöverdoser. Mellan 1999 och 2017 beräknas opiaterna ha tagit 400 000 liv. I dagsläget beräknas 11,4 miljoner amerikaner missbruka receptbelagda opioider och dagligen dör minst 130 personer av sådana överdoser. Statistik visar att fyra av fem av dagens opioidmissbrukare har börjat med värktabletter som Oxycontin. Sjukvården har dock blivit mer medveten och receptförskrivningarna har minskat betydligt.

USA:s president Donald Trump utlyste hösten 2017 katastroftillstånd med anledning av opioidkrisen.

Rättsliga processer mot ett antal läkemedelsbolag, som anklagas för att ha bidragit till epidemin, pågår.

Källor: Hhs.gov, cdc.gov, National Institute on Drug Abuse, Council on foreign relations med flera