![Vigselövning på utbildningsinstitutet i Lund](https://www.kyrkanstidning.se/sites/default/files/styles/node_huvudbild/public/2025-02/brudoverlamning02_0.jpg.webp?itok=3YeAujq0)
Pastorsadjunkter ska i stället bli kyrkoadjunkter. Här övar prästkandidater på vigslar. Foto: Johan Bävman
Nu föreslås en stor förändring av prästutbildningen. Den nya titeln kyrkoadjunkt kan införas, samtidigt som adjunktsperioden förlängs.
Den första tiden efter prästvigningen ska göras om. En beredning föreslår att det nuvarande pastorsadjunktsåret slopas och ersätts med en tvåårig kyrkoadjunktstid.
![Cristina Grenholm](/sites/default/files/inline-images/Cristina-Grenholm-liten.gif)
– Som prästvigd är du präst fullt ut, med ansvar och befogenheter. Kyrkoadjunktstiden markerar att det gäller även den som är nyvigd, säger kyrkosekreterare Cristina Grenholm, som lett beredningen.
Frågan har beretts på uppdrag av kyrkostyrelsen som en konsekvens av den prästutbildningsutredning som presenterades av Björn Vikström i december 2022.
Övergår till komministertjänst
Det nya förslaget innebär att en prästkandidat innan vigning söker sig till en fast tjänst och, efter avklarad prästexamen och vigning, anställs som kyrkoadjunkt.
Under de två första åren betalar församlingen 80 procent av lönen och stiftet 20 procent. Kyrkoadjunkten har en mentor utsedd av stiftet och genomför obligatorisk fortbildning. Först när fortbildningen är avklarad övergår kyrkoadjunktstjänsten till en komministertjänst.
– I dag tilldelas du en tjänst som bara räcker ett år. Med det här får du möjlighet att planera ditt yrkesliv och du blir vald av och väljer själv din församling. Det skapar ömsesidighet och kontinuitet, säger Cristina Grenholm.
Benämningen kyrkoadjunkt är inte ny, men har inte använts i Svenska kyrkan sedan 1989.
Vad är skillnaden på titlarna pastors- och kyrkoadjunkt?
– Man hade kunnat göra förändringarna också med befintlig titel, men det är en viktigt skillnad att under kyrkoadjunktstiden tar kyrkan gemensamt ansvar för att du får professionsfördjupning och lärande i uppdraget. Det är en helt annan konstruktion och därför ansåg beredningen att det lämpligt att använda en annan befattningsbenämning.
Börjar gälla 2027
Kyrkostyrelsen har beslutat att bereda förslaget ytterligare och sedan skicka det på remiss senare under året. Planen är att kyrkomötet fattar beslut i frågan 2026 och att en ny modell börja gälla 2027.
I beredningen har också de obligatoriska kyrkliga momenten som genomförs parallellt med universitetsstudierna behandlats. Här har kyrkostyrelsen beslutat helt enligt beredningens förslag och ändringarna börjar gälla den 1 juli 2025.
Ingen förändring av slutåret
Det nya beslutet innebär att de obligatoriska utbildningsmomenten begränsas till fem stycken, bland annat fyra veckors praktik och egen själavård, och att övriga aktiviteter som stiften erbjuder blir frivilliga för prästkandidaten.
– Det blir en tydlighet för både studenter och Svenska kyrkan som helhet. Svenska kyrkan får en gemensam struktur och inom den ramen kan stiften forma efter sina egna behov, säger Cristina Grenholm.
Vad gäller slutåret för prästutbildningen på Svenska kyrkans utbildningsinstitut (Skui) antogs en ny utbildningsplan 2023. Kyrkostyrelsens bedömning är att de förändringar man nu planerar inte innebär större förändringar för slutåret än att de kan göra inom ramen för utbildningsplanen.
De nya förslagen står inte i motsats till de förslag som lyfts, bland annat av biskop Mikael Mogren i Kyrkans Tidning, att ta fram en kortare utbildningsväg till präst för de som redan har en annan akademisk examen. I beredningen understryks det att en utredning av detta slag är angelägen.
LÄGG TILL NY KOMMENTAR
Du måste vara inloggad för att kommentera. Klicka här för att logga in.