Resten av pengarna går till den internationella verksamheten samt ytterligare 1,25 miljoner kronor fördelas senare.
– Vi är förstås jätteglada för de här pengarna, även om summorna totalt sett för hela Svenska kyrkan nu ligger på helt andra nivåer än åren 2016-2019, säger Katinka Levin, stiftshandläggare för migration och mänskliga rättigheter i Stockholm.
Stockholms stift är det enskilda stift som fått störst anslagen summa för 2020, drygt 3,2 miljoner kronor. Ännu har inga pengar fördelats eftersom sista ansökningsdag för församlingarna i Stockholms stift är 27 januari, förklarar Katinka Levin.
– Vi har många projekt för integration i församlingar, som exempelvis Goda grannar, liksom mindre integrationsinsatser. Ungefär 20 församlingar har fått pengar genom åren.
Kyrkomötet beslutade I höstas att fördela extra medel även för 2020, trots att tidigare beslut slog fast att 2019 skulle vara det sista året i satsningen. Ekonomiutskottet konstaterade att behovet av stöd till flyktingar och asylsökande kvarstår och det skulle vara alltför tvärt att gå från 60 miljoner kronor till noll.
Utskottet uppmanade även kyrkostyrelsen att inför budgetarbetet för 2021–2023 bevaka hur situationen ser ut för flyktingar och asylsökande.
Bidraget är främst till för att underlätta omställningen till egenfinansiering för församlingar och pastorat med stora behov och större projekt.
Carita Ibarra Kristensen är stiftsdiakon i Lund och hon hoppas att pengarna. 2,7 miljoner kronor, kommer att ge möjlighet att anställa någon på stiftskansliet för ett stiftsövergripande stöd i frågorna.
– Vi är förstås jätteglada för pengarna, men samtidigt ledsna för att tre medarbetare som jobbade med det här ute i församlingarna var tvungna att sluta vid årsskiftet eftersom pengarna för deras arbete tog slut. Det är svårigheten med de här tillfälliga medlen, det är svårt att jobba långsiktigt.
En del av de tidigare medlen till församlingar i Lunds stift har gått till att stötta språkkaféer, julfester och bussutflykter med fokus på flyktingarbete och integration.
– Men det är sådant som vi hoppas kan integreras i den ordinarie församlingsverksamheten nu när det inte finns extrapengar att ge till sådana aktiviteter. Dessutom förändras behoven över tid, säger Carita Ibarra Kristensen.
Första gången som kyrkomötet beslutade om pengar till flyktingar och asylsökande var på hösten 2015 då 75 miljoner kronor anslogs. Sedan betalades pengar ut för 2017 och 2018, liksom för 2019 då 60 miljoner kronor avsattes. I fjol gick närmare hälften till församlingarnas arbete, resten till stiften, nationella satsningar och den internationella verksamhetens arbete med migrationsfrågor.
Om några av pengarna inte utnyttjas till olika projekt går de tillbaka till nationell nivå.
Förutom Stockholm och Lund, fick även Göteborgs stift en större del av anslaget, 2,4 miljoner kronor. Där är Eva Glemme, stiftsadjunkt för migrationsfrågor, ansvarig för arbetet.
– Vi fördelar pengarna på tre delar. Förutom stiftsstärkande insatser som utbildning samt församlingarnas integrationsarbete, lägger vi pengarna på arbetet med asylboendet i Spenshult i Halland. Där bor 600 personer, vuxna, familjer och ensamkommande över 18 år i väntan på asylbesked. Svenska kyrkan bidrar bland annat med psykosocialt stöd tillsammans med andra organisationer som Röda korset och Rädda barnen.
