Pengarna strömmar in till eldhärjade Notre-Dame

Givmildheten är stor bland privatpersoner, organisationer och näringsliv. Till dags dato har en miljard euro kommit in via mängder av insamlingar, bland annat har stiftelsen Fondation du Patrimoine startat en insamling för privatpersoner som vill donera pengar.

Notre-Dame eldhärjades på kvällen den 15 april. På förmiddagen dagen därpå kom beskedet att branden var släckt. Så småningom kunde skadorna inventeras, bland annat hade huvudspiran störtat ner och två tredjedelar av taket hade rasat in. De fler än 400 brandmännen hade räddat de världsberömda klocktornen, orgeln liksom det västra rosettfönstret samt många konstverk.

Enligt räddningstjänsten startade branden i ett av katedralens vindsutrymmen. Isabelle de Laroullière, rådgivare till Paris stad för bevarandet av stadens kyrkor, fick ett meddelande från en kollega i USA om att katedralen stod i lågor.

– Jag blev naturligtvis helt förfärad och kollade upp på internet om det stämde. Jag kastade mig på en cykel och begav mig så fort jag kunde till Notre-Dame. Det var fullt av folk på broarna och kajerna runt katedralen och det var alldeles tyst. Några bad. I 850 år har Notre-Dame de Paris stått på sin plats och ingen visste hur det här skulle sluta.

Isabelle de Laroullière, ledamot av Madeleinekyrkans kyrkoråd, är också styrelseledamot i den amerikanska organisationen French Heritage Society som vårdar det franska, och till viss del även det amerikanska, kulturarvet.

– Vi hade en liknande jättelik insamlingsaktion när orkanen Katrina ödelade södra USA 2005. Hittills har 2 000 donationer från 39 länder kommit in och gett totalt 230 000 dollar, men vi är bara en insamling bland många andra. Notre-Dame har en sådan symbolisk laddning, det har vi sett nu när pengar kommer från hela världen. När en donation görs får man även skriva en kommentar och det är fantastiskt att läsa vad Notre-Dame betyder för människor.

Notre-Dame renoverades när branden utbröt. Trätaket var byggt av 1 300 mycket gamla och torra ekar där el aldrig dragits in för att undvika risken för kortslutningar och eldsvåda.

– Arbetarna använde sig naturligtvis av elverktyg men ska ha varit noga med att stänga av all el varje eftermiddag för att undvika att något sådant här skulle inträffa. Vi måste avvakta utredningen innan vi kan börja tala om orsaken till branden, säger Isabelle de Laroullière.

– Vi som arbetar med att bevara kulturarvet är mycket imponerade av det strategiska arbete som brandmännen utförde, de visste vad de skulle prioritera i släckningen. Nu inleds den omfattande planeringen av återuppbyggnaden, vad ska man återskapa, vad ska man bygga nytt, ska man ta bort något? Vilka material ska man använda? Det är viktigt att alla material som ska användas står i dialog med de ursprungliga materielen.

Enligt Isabelle de Laroullière har branden aktualiserat frågorna om brandsäkerheten i andra kyrkor, som i hennes egen Madeleinekyrka. Den består dock främst av sten, även om stolar och interiörer utgörs av brännbart material.

– Självklart är det här något varje kyrkoråd måste diskutera och hantera.

En annan konsekvens av branden är den förnyade kraften hos proteströrelsen de gula västarna. Rörelsen startade i Frankrike i höstas bland annat som en reaktion mot regeringens beslut om höjda bensinskatter men också mot de reformer som införts efter valet 2017.

– De gula västarna visade två olika reaktioner, en var den tysta marschen mot Notre-Dame, som uttryckte sorgen över den förstörda katedralen. Den andra reaktionen var en uppflammande ilska över att det är så lätt att få fram pengar till Notre-Dame när det är så många i Frankrike som har svårt att överleva i slutet av månaden, säger Isabelle de Laroullière.

– Vi har dock fått en mycket fin kyrkoledare i Paris nya ärkebiskop sedan ett år, monseigneur Michel Aupetit. Han talar mycket samlande och fint. I dessa tider när katolska kyrkan har så stora utmaningar har han visat sig vara rätt man att nå ut till folket.