– Det här är inget överraskande eller specifikt varken för Sverige eller religionsröstning. Sambanden mellan röstning och alla stora socioekonomiska faktorer, som klasstillhörighet, minskar också, säger Magnus Hagevi, professor i statsvetenskap vid Linnéuniversitetet.
Han har studerat hur svenska folket röstat, från 1988 till 2018, utifrån hur ofta de besöker gudstjänster. Antal gudstjänstbesök används som mått för religiositet. I undersökningen går det inte att se vilka trossamfund gudstjänstbesökarna går till, men av andra undersökningar framgår att omkring 85 procent av regelbundna gudstjänstbesökare i Sverige är kristna.
– På 80-talet växte sig Kristdemokraterna starka bland alla regelbundna gudstjänstbesökare och var på 90-talet det största partiet, men det har minskat över tid.
Som mest röstade 38 procent av regelbundna gudstjänstbesökare på Kristdemokraterna. 2018 var den siffran nere i 25 procent. Det är fortfarande många jämfört med de som aldrig besöker gudstjänster, varav endast 4 procent röstade på partiet.
Samtidigt röstar nu fler gudstjänstbesökare på partier som Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet, partier som tidigare fått få röster i denna väljargrupp.
Vad beror den här minskningen i skillnader på?
– Det handlar om sekularisering och individualisering, även bland gudstjänstbesökare. Det är den viktigaste förklaringen. Vi delar in livet i olika avdelningar och vårt religiösa liv påverkar i allt mindre utsträckning våra övriga liv, som livet på jobbet och livet i politiken, säger Magnus Hagevi.
– Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet liknar inte varandra, så deras ökning påverkas inte av en religiös faktor, utan det är ett tydligt exempel på att samma faktorer som påverkar sekulära väljare även påverkar dem som regelbundet besöker gudstjänster.
Vad är det som fortfarande särskiljer gudstjänstbesökare från sekulära väljare?
– Kristdemokraterna till exempel. De är fortfarande starkare bland människor som regelbundet besöker gudstjänster, medan Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet fortfarande är svagare.
En annan stor förändring i väljarbeteendet som Magnus Hagevi tycker är intressant är den gällande Socialdemokraterna. Det stora partiet har varit underrepresenterat bland regelbundna gudstjänstbesökare, men bland dessa har stödet för partiet varit stabilt över tid.
– Det är istället bland sekulära väljare som den stora förändringen har skett. Där har Socialdemokraterna minskat kraftigt.
