Koranbränningarna i Stockholm, senast utanför moskén på Södermalm och utanför Iraks ambassad, har rönt stor internationell uppmärksamhet och aktualiserat frågan: Ska det vara tillåtet att bränna koranen?
Helene Egnell, tidigare stiftsadjunkt vid Centrum för religionsdialog i Stockholms stift, tycker att frågan om det ska vara tillåtet att bränna koranen är så komplex att den är nästan omöjlig att svara på.
– Bränna koranen måste man naturligtvis få göra på sin bakgård eller om man är muslim och koranen är utsliten och man behöver göra sig av med den. Men att göra det för att uppmana till hets mot muslimer bör man inte få göra.
Tycker att befintlig lagstiftning ska nyttjas
En egen lagstiftning mot koranbränningar specifikt skulle hon inte vilja se, men Helene Egnell tycker att den lagstiftning som redan finns om hets mot folkgrupp som hatbrott borde kunna användas.
– När det kommer tre ansökningar på en vecka har det blivit en fluga att bränna koraner. Det kommer inte vara lika kul om ett par år, så att lagstifta mot något som folk håller på med just nu känns inte bra.
Hennes inställning är densamma när det kommer till bränningar av toran och bibeln.
– Det är inte handlingen i sig, utan intentionen bakom handlingen. Det viktiga med koranbränningar är att se dem i sitt sammanhang, att de är uttryck för islamofobi och hat mot muslimer, säger Helene Egnell.
"Något annat att bränna en koran än en bibel"
Som exempel ger hon Brottsförebyggande rådets (BRÅ) rapport om islamofobiska hatbrott och det hätska klimatet i kommentarsfält om koranbränningar på sociala medier.
– Det är också därför reaktionerna blir så starka, att det drabbar folk som redan är utsatta för både verbalt och fysiskt hat och hot i sin vardag. Så just nu, i detta läget, är det något annat att bränna en koran i Sverige än att bränna en bibel, säger Helene Egnell.
Omoraliskt med koranbränning
Patrik Pettersson är präst i Oscars församling i Stockholm.
– Vi har lagstadgad yttrande-, åsikts- och demonstrationsfrihet och det måste värnas till varje pris. I samma ögonblick som man inskränker människors rätt att yttra sina åsikter, har man inskränkt rätten att tänka fritt och självständigt, säger han.
Att bränna koranen och andra religiösa skrifter bör fortsätta vara tillåtet, tycker Patrik Pettersson, som samtidigt är tydlig med att han tycker att det är mycket omoraliskt att bränna koranen.
– Sekulär lagstiftning reglerar våra rättigheter och den lagstiftningen är viktigt att behålla, för det är en stabil garant för likabehandling inför lagen. Inga religiösa grupper ska kunna göra anspråk på att ha en religiöst definierad särlagstiftning som gäller bara dem.
"Det är att öppna Pandoras ask"
Patrik Pettersson tror att det kan vara värt att pröva i domstol om koranbränning kan ses som hets mot folkgrupp. Men om det skulle bli en fällande, prejudicerande dom menar han att det “öppnar Pandoras ask”.
– Att inte skända koranen är en liten pusselbit i ett större, ganska totalitärt anspråk som radikala islamister har. Frågan är då: Om det inte är tillåtet, hur påverkas Sverige och det svenska samhället och alla andra människors möjlighet att leva ett liv där åsikts-, yttrande- och demonstrationsfrihet är oss tillskrivna?
Ökat terrorhot mot Sverige inte skäl till förbud
En konsekvens av koranbränningarna har varit ett ökat terrorhot mot Sverige. Men att ta hänsyn till rikets säkerhet när man avgör om koranbränningar ska vara tillåtna, tycker inte Patrik Pettersson är rätt.
– Vi kan inte tillåta våldskapitalet att vara normerande för hur våra friheter ska se ut här i Sverige. Jag tycker vi har en plikt att stå emot sådana oerhört destruktiva, våldsfixerade, ideologiska övertygelser genom att envisas med att vara ett fritt och öppet samhället där människor får vara sig själva. Friheten behöver försvaras, inte försakas.
Varken Patrik Pettersson eller Helene Egnell tror på att på nytt införa hädelselagstiftning i Sverige.
