Rivning av församlingshemmet är ett sätt att kunna hålla verksamheten igång, och ha en långsiktig förvaltning av församlingen, berättar Jerker Alsterlund, som är kyrkoherde i Spånga-Kista församling.I stället för det gamla uttjänta församlingshemmet så vill man bygga ett nytt på tomten, med lägenheter ovanpå som man kan sälja för att få in pengar till verksamheten. Men så blir det inte. Stadens politiker har beslutat att de inte tänker godkänna en rivning av byggnaden.
”Eftersom församlingshemmet har ett högt kulturhistoriskt värde gjorde vi bedömningen att inte godkänna ansökan om att riva”, skriver Stadsbyggnadsborgarrådet Joakim Larsson (M) i ett mejl till Mitti Västerort. Även Stadsmuseet, som var remissinstans, vände sig emot en rivning. Men för församlingen är beslutet problematiskt.
Förödande för framtiden
– Skulle det bli så att den inte får rivas så behöver vi handikappanpassa huset och se till att få in dagsljus i lokalerna och då måste vi ändå göra så stora ingrepp att vi behöver bygglov och då får vi troligen inte det heller eftersom vi inte får rivningslov, säger Jerker Alsterlund, och fortsätter:
– Vi får tomställa den. Och ur ett församlingsekonomiskt perspektiv så är det förödande att ha kostnader för tomma lokaler som ändå behöver ses till och att inte kunna finansiera de renoveringar som vi behöver göra. Det blir en öde lokal i centrala Spånga. Det kommer inte att gå att tvinga oss att ta hand om de här lokalerna för vi behöver ta hand om de andra lokalerna först. Och vi kommer inte att kunna sälja dem.
Spånga församlingshem byggdes 1959, och är inte miljöklassad i dag. Det betyder att man får riva, flytta eller återanvända delar av huset om nyttan anses större än kulturvärdet. Något som stadsbyggnadsnämnden alltså inte tyckte.
Församlingen å sin sida påpekar att arkitekterna bakom församlingshemmet redan finns representerade på ett 20-tal ställen i Stockholm, även med kyrkor.
Församlingshemmet står på en attraktiv tomt, med bara 200 meter till närmaste pendeltågsstation. Men en byggnad som man inte får göra något med blir genast betydligt mindre attraktiv för potentiella köpare.
– Får man inte rivningslov så är fastigheten kall, den är svårsåld och då kanske man bara får 10 procent av vad den skulle vara värd, så det är därför vi överklagar, säger Jerker Alsterlund.
Utelämnade till politiker
En överklagan kan ta allt från ett och halvt år upp till fyra år, uppskattar han. Församlingen har tagit hjälp av KFS, Kyrklig fastighetssamverkan, i överklagansprocessen.
– Upp till fyra år kan vi klara av, men när man pratar fastighetsförvaltning har man väl en plan på 15 år i alla fall, och om 15 år är vi bara hälften så många medlemmar om det fortsätter som nu.
Finns det en plan B?
– Man kan söka på nytt. De politiska konstellationerna i nämnder förändras. Man kan tomställa lokalen, inte ha nån verksamhet, och under en annan mandatperiod söka rivningslov på nytt. Man är beroende av myndigheters tillstånd.
