Stöd i kyrkomötet för fler begravningssamfälligheter

Sveriges kyrkogårds- och krematorieförbund, SKKF, driver frågan om rätten att få bilda begravningssamfälligheter. Kyrkomötets nomineringsgrupper vill också det, enligt en enkät i tidningen Kyrkogården. Foto: Marcus Gustafsson

Det finns en majoritet i kyrkomötet för att tillåta begravningssamfälligheter på fler ställen än i Göteborg enligt en enkät som tidningen Kyrkogården låtit nomineringsgrupper i kyrkomötet svara på.

Detta är en låst artikel. Logga in
DIGITAL PRENUMERATION

En månad 9 kr

Få tillgång till allt på sajten i en månad för 9 kr. Därefter förnyas prenumerationen löpande med 105 kr/månad. Avsluta när du vill. 

  • Eget konto med full tillgång till kyrkanstidning.se
  • E-tidning - papperstidningen i digital form
  • Nyhetsbrev, temabilagor, poddar, quiz och det praktiska verktyget Idé & inspiration
Köp
Sveriges kyrkogårds- och krematorieförbund, SKKF, driver frågan om rätten att få bilda begravningssamfälligheter. Kyrkomötets nomineringsgrupper vill också det, enligt en enkät i tidningen Kyrkogården. Foto: Marcus Gustafsson

Kyrkoordningen tillåter i dag inte församlingar och pastorat att bilda samfälligheter för att hantera begravningsverksamheten gemensamt. Kyrkoordningen gör bara undantag för Göteborg. Skälet till det är att det ansågs orimligt att upplösa ett organiserat samarbete i begravningsfrågor som funnits i mer än 130 år när Göteborgs kyrkliga samfällighet gick i graven den 31 december 2017.

Enligt tidningen Kyrkogårdens enkät är det bara Centerpartiets som tycker att ”det nuvarande systemet är en bättre lösning” än att tillåta begravningssamfälligheter.

Övriga elva nomineringsgrupper tycker att det borde få finnas fler samfälligheter i begravningsfrågor.

Socialdemokraterna (S) svarar ett entydigt ja.

Marie Wojidkow, gruppledare för kyrkomötets näst största nomineringsgrupp Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan (Posk) svarar:

”Ja, absolut, möjligheten att bilda begravningssamfälligheter bör öppnas för alla församlingar och pastorat. Färre huvudmän innebär mer ekonomiskt effektiva enheter och bättre utnyttjande av utrustning och maskinpark”.

Hon och flera andra Poskledamöter har skrivit en motion i just denna fråga och den kommer att  behandlas av kyrkomötet som inleds den 5 oktober. Av enkätsvaren att döma ser det alltså ljust ut för den motionen.

Men vissa av svaren innehåller reservationer. Sverigedemokraterna (SD) svarar att de ”inte utesluter det, i de fall samfälligheter är ett verktyg som stärker begravningsverksamheten ekonomiskt”. Borgerligt alternativ (BA) svarar ”ja, om det finns ekonomiska och administrativa möjligheter för det i framtiden.”

Öppen kyrka – en kyrka för alla (Öka) är mer entydigt positiva och skriver ”att om fler församlingar och pastorat får bilda samfälligheter ge det bättre utnyttjande av resurser och en högre allmän nivå på tjänstemannanivå.”

Frimodig kyrka (FK) svarar att det är bra om krematorier används av flera pastorat och församlingar. Kristdemokrater i Svenska kyrkan, KR, tycker att det är bra om de stora pastoraten kan dela upp sig men ändå behålla begravningsverksamheten gemensamt.

Fria liberaler i Svenska kyrkan (Fisk) tycker att varje församling ska få bestämma själva och ser inget egenvärde i att fler samfälligheter bildas.

Vänstern i Svenska kyrkan (Visk) tycker att de vore bra med flera begravningssamfälligheter. Miljöpartister i Svenska kyrkan (MPSK) kan tänka sig att det finns stordriftsfördelar på platser där församlingar ligger nära varandra.

Sveriges kyrkogårds- och krematorieförbund, SKKF, som ger ut tidningen Kyrkogården, har länge drivit frågan om rätten att få bilda begravningssamfälligheter.

- Vi tycker att det är en bra idé både av ekonomiska och av effektivitetsskäl, säger Jan-Olov Anderson, vd för SKKF och ansvarig utgivare för tidningen Kyrkogården.