Agenda 2030, som togs fram av FN 2015, innehåller 17 mål för en hållbar värld. Målen spänner över områden som miljö, jämlikhet, arbetsvillkor och god hälsa. Hittills har arbetet att förverkliga målen gått trögt. En global översiktsrapport som presenterades den 24–25 september innehöll få ljusglimtar. Och nu har Statistiska centralbyrån (SCB) släppt en detaljerad lägesanalys för Sverige, som ger lågt betyg på flera punkter.
Ett tydligt resultat inom miljöområdet är att Sveriges utsläpp av växthusgaser inte minskar i den takt som behövs för att nå målet att nettoutsläppen ska vara noll senast 2045.
- Det har inte hänt så mycket sedan 2015, och det är oroande i sig. På lång sikt har utsläppen inom våra gränser i och för sig minskat. Men samtidigt har utsläppen som beror på import ökat. Alla kurvor borde peka brantare nedåt, säger Sara Frankl, Agenda 2030-sakkunnig vid SCB, till TT.
Liknande underbetyg får områden som bevarande av biologisk mångfald och hållbart nyttjande av hav och marina resurser. Till exempel har torsken i östra Östersjön och i Kattegatt dålig tillväxt.
När det gäller samhällsutvecklingen slår SCB:s rapport fast att det dödliga våldet har ökat i Sverige, men det ligger fortfarande på låg nivå i en internationell jämförelse. Valdeltagandet är högt, men mycket ojämnt fördelat beroende på socioekonomiska faktorer.
Andelen elever i mellan- och högstadieåldern som har upplevt mobbning har ökat sedan 2014 och antalet anmälda fall av människohandel har fördubblats sedan 2009.
På plussidan syns till exempel ett förbättrat rättsligt ramverk för att minska våld mot kvinnor.
Bland de sociala målen framgår att ojämlikheten på det ekonomiska området inte har blivit mindre. Men andelen som lever i allvarlig materiell fattigdom har minskat och är nu lägst i Europa.
Kvinnor som bor ensamma har sämre ekonomisk standard än ensamboende män, i alla åldersgrupper.
En ljuspunkt bland de sociala målen är att Sverige uppfyller FN:s kriterier på jämställdhet till 100 procent.
- Men det betyder alltså inte att utfallet är 100 procent. På pappret uppfyller vi kraven, men det finns mycket kvar att göra i praktiken, säger Sara Frankl.
Jörn Spolander/TT
