Det är en omfattande utredning som undersökt domkyrkorna utifrån historia, teologi, ekonomi, juridik och funktion. Strängnäs stifts biskop, Johan Dalman, var med och skrev den motion 2018 som blev startskottet för utredningen och han är väldigt nöjd med resultatet.
– Jag har brunnit för det här länge. Att det finns ett rum som har till uppgift att vara ett vi-rum för hela stiftet, som präglas av en familjekänsla, där allt inte tycker lika men där man ändå är en familj, säger han.
Utöver Johan Dalman har Levi Bergström (S), Margareta Andersson (C), Amanda Carlshamre (POSK), Sven Milltoft (BA), Britt Sandström (S) och Linköpings domprost Peter Lundborg ingått i utredningsgruppen. De har genomfört intervjuer med domprostar, domkyrkoorganister, stiftskanslichefer samt kyrkorådsordföranden för att samla in synpunkter och kartlägga hur domkyrkorna förvaltas och används.
Mycket av utredarnas vision, att domkyrkorna ska vara en församlingskyrka som också är hela stiftets katedral, finns redan på plats. I dag används domkyrkorna framför allt i det lokala gudstjänstlivet men de har också en viktig funktion för stiftssamlingar och kontakter med samhället i stort. Det ordnas konserter, seminarier, möten med andra samfund och internationella utbyten.
Utredningen föreslår inte några större organisatoriska förändringar, utan domkyrkorna ska fortsatt ägas och förvaltas av församlingarna, med stöd från stiften.
– Vi behöver inte uppfinna några hjul. Vi har en ”hjul” som vi haft i över tusen år. Biskopen finns och därför finns katedralen och vi använder den redan, men det är ett verktyg som kan använda oändligt mycket mer, säger Johan Dalman.
Utredarna vill att det i kyrkoordningens inledningstext om kyrkobyggnader läggs till ett stycke som klargör att domkyrkan utöver att vara församlingskyrka och biskopens kyrka även är stiftets katedral. I församlingsinstruktionen ska domkyrkoförsamlingen i samråd med stiftet redovisa hur det uppdraget gestaltas.
Frågor om stiftets kyrkomusikaliska verksamhet ska alltid passera domkyrkoorganisten och utredarna föreslår också att det skrivs in i kyrkoordningen att biskopen, eller en utsedd företrädare, ska ha yttrande- och förslagsrätt när domkyrkoförsamlingen fattar beslut om domkyrkans förvaltning.
– Ibland behöver man påminna sig om varför man gör något och då är det väldigt bra att det finns nedskrivet, säger Johan Dalman.
Utredningen visar att stiftsbidragen till domkyrkorna varierar när det gäller storlek och vad det är tänkt att pengarna ska täcka. I vissa fall saknas formella regleringar kring detta.
Utredningen föreslår att nationell nivå under fem år ska bidra med en miljon kronor per stift och år. Det ska, enligt Johan Dalman, stimulera till kreativitet och nytändning i arbetet med domkyrkorna som stiftets katedral.
– Alla domkyrkor har en ekonomi i dag, som ibland är fetare och ibland mindre fet. Men ska man nu ge lite skjuts, inte för att täcka igen gamla hål utan för sätta igång med något nytt, då kan det vara bra med en miljonskjuts. Tanken är att man sedan arbetar in det här i den vanliga budgeten i stiftet. Vi uppfinner inte hjulet, men smörjer det.
Utredningen ska ut på remiss i höst. Förslagen berör stiftens domkyrkor, alltså inte Mariestad och Kalmar domkyrka.
