Migrationsverket har länge fått kritik för brister i sina utredningar och beslut i fråga om asylansökningar av hbtq-personer och konvertiter.
I slutet av förra året gav regeringen Statskontoret i uppdrag att granska hur rättssäker asylprocessen är, och nu har rapporten kommit.
Brist på samsyn - varierande utfall
Statskontoret säger att endast fem procent av de ärenden som överklagas till migrationsdomstolarna ändras. Enligt utredningen indikerar detta att de flesta bedömningar som Migrationsverket gör är riktiga.
Men myndigheten riktar även kritik mot Migrationsverket - i fall som rör hbtq-personer och konvertiter. När sådana ansökningar prövas kan utfallet variera stort, orsaken är, enligt Statskontorets utredning, att de olika regionerna inom Migrationsverket inte verkar ha en samsyn kring bedömningsgrunderna.
Statskontoret menar att den nationella styrningen av Migrationsverket är svag, vilket riskerar att leda till just brister i enhetligheten. Statskontoret efterlyser en nationell standard: ”En sådan nationell standard skulle kunna göra att Migrationsverket kommer till rätta med den kritik som vissa externa organisationer riktat mot myndighetens handläggning och bedömningar av hbtqi- och konvertitärenden.”
Problem med nämndemän
Rapporten vittnar också om att många handläggare tycker att hbtq- och konvertitärenden är svåra. Drygt 50 procent av handläggarna önskar kompetensutveckling i sådana frågor.
Advokat Ruth Nordström driver byrån Människorättsadvokaterna, hon har länge har arbetat med asylsökande kristna konvertiter och är aktiv i nätverket Rätt till tro. Hon menar att rättssäkerheten brister på flera områden i handläggningen av asylärenden. Hon är kritisk till systemet med politiskt tillsatta nämndemän.
- Enligt Konvertitutredningen (en rapport framtagen av Rätt till tro) röstar Sverigedemokraternas ledamöter i migrationsdomstolarna för avslag i 93 procent av fallen, Vänsterpartiets i 15 procent. Det är inte heller rättssäkert, säger hon.
Rättsosäkra beslut
Ruth Nordström tycker att Statskontorets slutsatser överensstämmer med Konvertitutredningens gällande bristerna i den rättsliga kvalitén i Migrationsverkets beslut.
Hon tycker inte att migrationsdomstolarnas domar är rättssäkra.
- När en överklagan prövas i Migrationsdomstolen så finns ofta en presumtion att Migrationsverket gjort rätt. Det är den asylsökande som har bevisbördan när det gäller att visa att han eller hon är i behov av internationellt skydd och som ska göra både sin berättelse och sin identitet sannolik. Det innebär att den som överklagar aktivt ska kunna bevisa att myndigheten har gjort fel. Därför är det väldigt svårt att få rätt i en migrationsdomstol, säger hon.
Ruth Nordström tycker att alla handläggare och beslutsfattare borde få en obligatorisk utbildning i hbtq- och konvertitärenden. Och att regeringen och Migrationsverket borde lyssna till den kritik som FN kommit med gällande hanteringen av konvertitärenden.
