Vad är en människa? – Han tar sig an de eviga frågorna

– Jag vill visa hur evolutionsvetenskapen kastar nytt ljus över de eviga frågorna. Vad är en människa? Vad är meningen med livet? Sådant som människan undrat i alla tider.

Farshid Jalalvand rör sig mellan rollerna. De två senaste åren har han framför allt gjort sig känd som en av pandemins expertröster. Basen i yrkeslivet är tjänsten som forskare i mikrobiologi, eller ”vaccinforskare”, som han brukar kallas.

Parallellt med forskningen har profilen som kulturskribent växt fram. På sin privata blogg, ”som hade kanske två läsare i veckan”, lade Farshid Jalalvand 2013 ut en text om att växa upp i ett av Malmös utanförskapsområde. Texten fick spridning och öppnade dörren till P1:s essäformat, där han regelbundet medverkat med spaningar och analyser i skärningspunkten mellan filosofi och naturvetenskap.

Av dessa har det nu blivit en bok, Apan & filosofen. Det är Farshid Jalalvands första.

– Radioessäerna är basen. I boken har jag fått möjlighet att brodera ut dem. Framför allt har jag satt dem i idéhistoriskt sammanhang.

Apan & filosofen är en idéhistorisk snabbspolning genom olika epokers tänkesätt och filosofiska fixstjärnor. Tonen är lättsam men ärendet är seriöst. Varje evig fråga ägnas sitt eget kapitel.

Farshid Jalalvands personliga favorit är den om moralens uppkomst. Var kommer moralen ifrån, undrar han och tar läsaren med till Raskolnikovs källare, platsen där Dostojevskijs huvudperson i Brott och straff våndas.

– Ser man till forskningen tyder allt på att vi föds med prosociala instinkter. De värderingar vi har och som samhället har kommit att klassa som goda är instinkter vi föds med. Det handlar om medlidande, empati, självkontroll. Om förmågan att känna skuld.

"Kyrkan pratar bara om skuld och skam"

Det hindrar inte att samtidens syn på skuld och skam är kluven. Många vänder sig bort från kyrkan med argumentet att den bara pratar om synd och skuld och utifrån uppfattningen att detta är en kvarleva som inte passar ett modernt och upplyst samhälle.

Samtidigt präglas tidsandan av stark moralism där de sociala medierna fungerar som offentliga domstolar, inte sällan mycket brutala sådana.

Frågan om skuld är något vi både skyr och dras till. Varför är det så?

– Jag tror att det handlar om att känslor av skuld och skam är så obehagliga att vi har svårt att tänka något annat än att de har pålagts oss utifrån. Man vill gärna säga ”det kommer inte från mig utan från kulturen eller religionen”.

Vi har moraliska instinkter, oavsett om vi tillhör kyrkan eller inte, säger Farshid Jalavand.

– Det är en helt felaktig uppfattning att skam och skuld endast påläggs utifrån och det är intressant att vi har så svårt att se den inre komponenten. Skam och skuld innebär på ett psykologiskt plan att vi kan uppleva vår existens som hotad. Moralen finns där för att vi ska vilja tillhöra gruppen, vilket evolutionärt sett är vårt enda sätt att överleva.

Till bokens frågor hör också den om samhällens uppgång och kollaps. Vad har fått tidigare dynastier och riken att falla? Frågan borde ha bäring på 2000-talets geopolitiska förskjutningar med ett Kina på frammarsch, en västvärld på tillbakagång och, inte minst, ett Ryssland som skakar världen med sina imperiedrömmar.

Farshid Jalalvand säger att det vi ser nu är ”kortsiktiga politiska vågor”. Bokens horisont är vidare och rör hundraårs- och tusenårsperspektiv. Sett till dem ligger
framtiden varken i Xis, Putins ­eller Bidens händer.

– Samhället utgår från de naturvetenskapliga premisser vi har tillgång till. De helt avgörande faktorerna är odlingsförhållanden, klimatförhållanden och ­förekomsten av infektionssjukdomar. När dessa förändras kan det dra ner hela samhällen i strömningar som de inte styr över själva.

Samhällskollaps på grund av klimatförändringar 

På samma sätt som den feodala samhällsstrukturen, som baserades på produktionen av vete, föll i och med den så kallade lilla istiden, är det klimatförändringarna som kommer att få vårt nuvarande system att falla, spår Farshid Jalalvand.

– Det kapitalistiska systemet har varat länge och varit framgångsrikt på många sätt. Men det har skett på premissen om oändlig tillväxt. Teknisk utveckling och ökad effektivitet fungerar till en viss gräns.

Det är en dröm att tillväxten skulle vara oändlig, menar Farshid Jalalvand. Han pekar på antalet människor på jorden. Förr eller senare kommer alla vilja ha en Iphone vartannat år.

– De naturresurser som krävs för det är orimliga. Kanske kommer vi långsamt att inse detta och fasa oss ur dagens strukturer. Men mest sannolikt sker det genom en våldsam och plötslig krasch som gör att samhället kollapsar.

Farshid Jalalvand är inte ensam om att ägna sig åt makrohistoria. Tvärtom rider hans bok på en flerårig trend med titlar som tar de riktigt stora greppen om mänskligheten. Det internationella frontnamnet är Yuval Noah Harari, som slog igenom med boken Sapiens 2011.

Själv tror han att det är spegeleffekten som drar. Makrohistorien gör oss lite mindre hemmablinda och blir en avlastning från vardagens skolhämtningar och uppdateringar av ränteutvecklingen. Vi ser oss i nytt ljus på ett sätt som känns lustfyllt, säger Farshid Jalalvand.

Till fascinationen för makrohistoria hör också att den visar att många av samhällets bärande inslag, som förekomsten av pengar, är ett slags tro som precis som religioner bygger på gemensamma överenskommelser.

Kyrkan en fiende till fritt tänkande

Bokens syn på religion är kritisk. Många skulle klassa den som schematisk. Kyrkan historiskt är i Farshid Jalalvands framställning framför allt en fiende till kunskapsutveckling och till det fria tänkandet.

– Kyrkan har på många sätt bevarat viktiga kunskapstexter som annars kanske hade gått förlorade. Men det är också tydligt att idéhistorien har stagnerat under de tider då religionen haft ett starkt grepp över vad som är tillåtet att säga eller inte.

Troligtvis spelar också hans bakgrund in, säger han. När Farshid Jalalvand var tre år flydde hans familj från teokratins Iran.

– Vi kan inte återvända dit på grund av ett prästerskap som styr enligt sharia, vars regler man inte får ifrågasätta.

Texten som öppnade dörren till offentligheten kretsade kring integrationsfrågan. Farshid Jalalvand säger att han har gjort ett aktivt val att skriva om andra saker. Om vetenskap och idéer. Historia och filosofi är kunskapsfält som följt honom länge.

Lika stark som myten är om tro och vetenskap som ett motsatspar, lika stark är myten om avståndet mellan naturvetenskap och filosofi. Farshid Jalalvand säger att han vill spräcka den senare och visa hur de båda fälten hör ihop.

– Naturvetenskapen växte fram ur filosofin. De som förr ägnade sig åt naturvetenskap diskuterade också ”Vad är verklighet? ”Vad är moral?”. Frågor om människokroppen och om himlakropparnas rörelse var underkategorier till filosofin.