Kyrkans Tidnings Robert Tjernberg samtalar med Anna Lindman i Vox Populi. Foto: Mikael M Johansson
Vox Populi. Svenska kyrkan borde sluta famla efter sin identitet, och istället stå upp för sin unika position i världen. Det menar SVT-journalisten Anna Lindman i veckans avsnitt av podden Vox Populi. Som också djupdyker i sekter och hur man fastnar i en sådan.
- Istället för att skämmas för det borde man säga; när vi förstod att det är helt orimligt att kvinnor inte får vara präster, då gjorde vi något åt det. Vi är liksom en kyrka som har förändrats i tiden därför att vi har det goda i centrum.
Anna Lindman tar riktigt sats när hon säger det. Efter att ha följt det svenska andliga landskapet i snart tre decennier, menar hon att det är en kyrka som inte alltid förvaltat sitt höga förtroende så väl.
- Kommer du ihåg när påven kom hit och det var dåvarande ärkebiskopen satt i radion och pratade. Och det var ett väldigt fokus på hur sorgligt det var att kristendomen är delad, att katoliker och protestanter inte kan fira nattvard ihop. Inte en enda gång stod någon upp från Svenska kyrkan under det där och sa... Vi är så stolta över vår kyrka. Över vårt mod. Över de beslut vi har tagit. Över att vi är den här liberala kristna kraften i världen. Inte en enda gång sa de det. Det tyckte jag var jättekonstigt, säger hon i podden.
Sekternas kraft
Men samtalet handlar också om de mörka sidorna av religiösa rörelser. Lindman följde själv Knutbysektens medlemmar under många år. Något som resulterade i både tv-serie och en reportagebok inifrån Knuyby.
- Knutby är ett tydligt exempel på hur en stark ledare kan manipulera en hel församling till att acceptera övergrepp och våld som man inte skulle acceptera till en början.
Lindman berättar om de psykologiska mekanismer som leder människor in i sekter, men drar också paralleler till destruktiva relationer: kärleksbombning, successiv isolering och en pendling mellan värme och kyla.
Såg sig själv
Och hur hon mitt i det journalistiska uppdraget såg likheter med hur hon själv agerat tidigare i livet.
- Jag ville ställa frågan varför de inte bara gick, men sen insåg jag att jag inte kunde svara på den frågan själv i en destruktiv relation, konstaterar hon.
Anna Lindman. Foto: Mikael M Johansson
Och trycker på att processerna långt ifrån är unika för religiösa sammanhang, utan också kan ses i just kärleksrelationer, men också arbetsplatser och platser där människor samlas.
Så vet du om du är med i sekt
En central fråga blir hur kyrkan – och samhället i stort – kan stötta dem som lämnar sekter eller destruktiva gemenskaper. Kunskap är nyckeln, menar Lindman. Att förstå hur manipulation fungerar är avgörande både för att skydda sig själv och för att kunna hjälpa andra. Hon påminner också om vikten av att lyssna på dem som vågar berätta – och att samfund borde vara snabba att erkänna och rätta till missförhållanden, snarare än att gå i försvar.
- Om en vän säger att du är med i en sekt, då är du troligtvis det. Reflektera, sök stöd, och våga ifrågasätta. För ju längre man stannar, desto svårare blir det att lämna.
LÄGG TILL NY KOMMENTAR
Du måste vara inloggad för att kommentera. Klicka här för att logga in.